Upptäckten som inte har använts!

Inlärning över tid med flera repetitioner gör att vi minns mer. Det gäller även i klassrumsituationer när barn lär sig ämnen som naturvetenskap, språk och matematik (Smolen et al., 2016). Ändå finns det liten medvetenhet om pausens effekt bland många pedagoger.

Istället undervisar de ämne efter ämne, även kallat ’massed learning’. Först när ett prov närmar sig är det dags att repetera. Många studier är också utformade på detta sätt. Studenter arbetar intensivt med ett ämne eller område under några veckor eller månader, gör ett prov och tittar sedan aldrig tillbaka. Jag har två möjliga förklaringar till varför det har blivit så här.

Pausens många namn

En av dem är att pausens effekt kan uppträda på olika sätt och därför har fått många namn: som ’spaced practice’, ’retrieval practice’, ’distributed practice’, ’interval learning’ och ’repeated testing’, för att nämna några (Versteeg et al., 2020). På svenska kan vissa av begreppen översättas till fördelad praxis, fördelad inlärning och formativ testning.

Utmaningar inom forskningen

Detta mångfald av begrepp kan ha medfört att forskningen inom området har fått mindre uppmärksamhet än den skulle ha fått om den samlades under ett gemensamt begrepp. En annan anledning till att pausens effekt används så lite kan helt enkelt vara att pauserna inte passar in i de tidsscheman vi är vana vid att skapa. Det är mycket mer bekvämt att markera att ännu en punkt i läroplanen eller liknande planer har uppfyllts. I den här boken kommer jag att försöka bryta detta mönster.

Utmaningar med tid

Jag kommer att påminna dig om att repetera materialet så att du minns mer av det du läser och förhoppningsvis får en djupare förståelse än du annars skulle ha fått. Om du själv upplever att det fungerar kan du kanske bli motiverad att göra samma sak med dina elever.

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Smolen, P., Zhang, Y. & Byrne, J. H. (2016). The right time to learn: mechanisms and optimization of spaced learning. Nat Rev Neurosci, 17(2), 77-88. https://doi.org/10.1038/nrn.2015.18 
2. Versteeg, M., Hendriks, R. A., Thomas, A., Ommering, B. W. C. & Steendijk, P. (2020). Conceptualising spaced learning in health professions education: A scoping review. Med Educ, 54(3), 205-216. https://doi.org/10.1111/medu.14025