Så hjälper du ditt barn med matteångest

Redan för 70 år sedan beskrev forskare känslan av matteångest. De som kämpar med sådan ångest får svårt att tänka klart och logiskt när de ska lösa matematiska problem. Och det är inte bara de som är dåliga på matte som drabbas. Nej, 80 % av dem som har matteångest är faktiskt ganska bra på matematik. Men hur hjälper vi barn som kämpar med sådana känslor?

Låt oss först titta på vad matteångest faktiskt beror på. En genomgång av forskningen visar att det finns flera orsaker. Vissa barn får matteångest för att de lätt blir distraherade. Då missar de viktiga detaljer. Forskare ser också ett samband mellan matteångest och låg arbetsminneskapacitet. Då blir det krävande att lösa uppgifter som ställer höga krav på arbetsminnet. Det kan till och med bli omöjligt att förstå mer avancerade lösningsstrategier. Vissa barn är dessutom födda med en mer ängslig personlighet än andra. Därför kan de bli extra stressade vid matteprov där det gäller att hitta rätt svar och där det dessutom finns tidspress. Matteångest är också smittsam, och barn kan “ärva” problemet från föräldrar och lärare. Eftersom matteångest är komplext, måste du fundera på vad som är orsaken till att just ditt barn har sådana känslor för att kunna hjälpa på rätt sätt.

Att få kontroll på ångesten vid prov

Om ditt barn blir väldigt nervöst inför ett matteprov kan det hjälpa att skriva ned vad hen känner och tänker. Det visar flera studier, både med barn och ungdomar. Ta till exempel en grupp elever på en grundskola i Chicago som delades i två grupper. Den ena gruppen skrev om sina bekymmer före ett matteprov, medan den andra bara satt tyst. Sedan fick alla elever göra ett test med uppgifter som i varierande grad belastade arbetsminnet. De som hade matteångest hade störst problem med uppgifter som krävde mycket arbetsminne. Men när de hade skrivit om sina känslor före provet, presterade de mycket bättre.

Reglera stress och nerver

En annan hjälp mot matteångest kan vara mental träning som mindfulness. Det finns lite olika uppfattningar om vad “mindful” innebär, men de flesta är överens om att det handlar om att vara närvarande i nuet med en accepterande inställning till sig själv. En studie med 192 nyblivna collegestudenter undersökte detta samband närmare. Resultaten visade att de som hade god förmåga att vara närvarande presterade bättre i matematik. Forskarna tror att det beror på att de i högre grad kunde behålla fokus utan att störas av stress och andra distraktioner.

Var medveten om din egen inställning

Om du själv har haft utmaningar med matematik bör du fundera över vilken inställning du har till ämnet idag. Tycker du att det är viktigt och intressant, eller känns det fortfarande läskigt och svårt? Hur förmedlar du dina tankar till ditt barn? Om du bagatelliserar utmaningar med matte, som många faktiskt gör, är risken stor att ditt barn får samma inställning. Prata istället om hur viktigt ämnet är, och att du vill göra ditt bästa för att hjälpa ditt barn att tycka att matte är kul.

Bedöm om arbetsminnet är överbelastat

Arbetsminnet är den del av minnet som håller ordning på det vi tänker på just nu. Hos vuxna finns det plats för 4–7 informationsbitar, medan barn ofta har betydligt mindre kapacitet. Arbetsminnet är inte färdigutvecklat förrän i tonåren. Därför är det kritiskt att matematikuppgifter inte innehåller för mycket information. Detta behov tas tyvärr inte alltid i beaktning i många norska matematikböcker och digitala resurser. I stället måste barn hantera många textbaserade uppgifter, figurer och färger – vilket ökar risken för att bli distraherad. Ett alternativ kan vara mattehäftena från Forskarfabriken. Där hittar ni uppgifter som tar hänsyn till arbetsminnet. De är i svartvitt och tränar en färdighet åt gången. Dessutom innehåller de få textuppgifter.

Forskarfabrikens mattehäften för barn som har svårt med matematik

På Forskarfabriken har vi utvecklat mattehäften som är utformade för att hjälpa barn som har svårt med matematik. De är i svartvitt, med enkla figurer och så lite text som möjligt. Dessutom har vi ansträngt oss för att bara introducera en eller två nya färdigheter åt gången. Syftet med utformningen är att inte belasta arbetsminnet i onödan.

Knäck koden med våra mattehäften!

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Källor:

1. Ramirez, G. & Beilock, S. L. (2011). Writing about testing worries boosts exam performance in the classroom. Science, 331(6014), 211-213. https://doi.org/10.1126/science.1199427 
2. Park, D., Ramirez, G. & Beilock, S. L. (2014). The role of expressive writing in math anxiety. J Exp Psychol Appl, 20(2), 103-111. https://doi.org/10.1037/xap0000013 
3. Park, J., Bermudez, V., Roberts, R. C. & Brannon, E. M. (2016). Non-symbolic approximate arithmetic training improves math performance in preschoolers. J Exp Child Psychol, 152, 278-293. https://doi.org/10.1016/j.jecp.2016.07.011 
4. Park, J. & Brannon, E. M. (2014). Improving arithmetic performance with number sense training: an investigation of underlying mechanism. Cognition, 133(1), 188-200. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2014.06.011
5. Weed, K. U., C. H. Stafford, J. (2021). College Students Who Are Mindful About Math Achieve Better Grades. Mind, Brain and Education, 16(1), 48-53. 
6. When beliefs matter most: Examining children’s mathachievement in the context of parental math anxiety, J Exp Child Psychol., Jan 2021