Därför förstår inte norska elever matematik

Allt fler elever får problem med matematik. Den viktigaste orsaken är att läroplanen i matematik gör ämnet onödigt svårt. Den tar inte hänsyn till vad hjärnan behöver för att lära sig matematik.

Den norska läroplanen är fylld med verb om allt eleverna ska göra, men innehåller få detaljer om vad de faktiskt ska kunna. Lärarna använder utforskande metoder och elevaktiv undervisning. Men den här pedagogiken samarbetar inte med hjärnan. Därför är många elever dömda att misslyckas på matematiklektionerna.

Vi måste ta hänsyn till arbetsminnet

Vad minnet behöver för att ny kunskap ska fastna är inte ett viktigt tema i norsk lärarutbildning. Men ingen pedagogisk metod har effekt om arbetsminnet överbelastas. Det är flaskhalsen som all ny kunskap måste passera igenom. Hos vuxna ryms 4–7 informationsbitar i arbetsminnet, men hos många barn är kapaciteten betydligt mindre. Därför är det avgörande att undervisningen i låg- och mellanstadiet inte överbelastar arbetsminnet. Tyvärr är det just det vår läroplan uppmuntrar till med sina kompetensmål. För att arbeta utforskande måste eleverna hålla många informationsbitar i huvudet samtidigt, och om kunskapen är ny, får de heller ingen hjälp av långtidsminnet.

Långtidsminnet behöver pauser och upprepning

För att ny kunskap ska lagras i långtidsminnet måste vi träna målmedvetet – och göra det flera gånger. Mellan upprepningarna behöver vi pauser, och några av dem bör innehålla sömn. Norska matematikböcker innehåller däremot konstant variation, sida upp och sida ned. Så snart eleverna har lärt sig en typ av uppgift, ska de genast lösa en helt annan, eftersom läroplanen lägger stor vikt vid olika strategier.

”Gammaldags” undervisningsmetoder fungerar bättre

Matematikundervisning där läraren visar och eleverna härmar – så kallad direkt undervisning – samspelar däremot med minnet. Här får eleverna snabb återkoppling och kan gradvis tillägna sig nya färdigheter. Arbetsminnet avlastas, så att eleverna kan fokusera på själva uträkningen. Jag har nyligen undervisat en grundskoleelev som hade börjat hata matte. Efter tio lektioner är matte roligt igen. Självförtroendet är tillbaka. Han vet att han kan.

Vi behöver kunskap för att kunna tänka

De som har utformat läroplanerna verkar ha glömt att vi behöver kunskap för att kunna tänka. Vi blir helt enkelt smartare av bakgrundskunskap. Kunskap är en förutsättning för kreativitet. Det har man förstått i England, där man har en kunskapsbaserad läroplan – men inte i Skottland, som har en kompetensbaserad läroplan liknande vår. Efter att Skottland införde sin nya läroplan har elevernas resultat stadigt försämrats i internationella tester som PISA. Engelska elever presterar däremot mycket bättre, även i jämförelse med norska elever. Nu har även Sverige bytt spår och börjat utveckla en kunskapsbaserad läroplan som tar hänsyn till elevers kognitiva utveckling och behov av grundläggande kunskaper. När ska Norge ändra strategi?

Källor: 

1. Knowledge- and Evidence-Based  Education: Reasons, Trends, and Contents. Mind, Brain and Education, vol 5, 2011
2. https://www.gov.uk/national-curriculum
3. Dyslexia and dyscalculia, edited by Michael A. Skeide, Best Practice and Policy in Math Education, s 444-460, Cambridge University Press, 2022
4. Pedagogikk på lag med hjernen. H.S. Finstad, Universitetsforlaget 2023. 
5. https://regeringen.se/contentassets/ff8d9a87571445c38afab38690c0c60e/kunskap-for-alla–nya-laroplaner-med-fokus-pa-undervisning-och-larande-sou-202519.pdf

Forskarfabrikens mattehäften för barn som har svårt med matematik

På Forskarfabriken har vi utvecklat mattehäften som är utformade för att hjälpa barn som har svårt med matematik. De är i svartvitt, med enkla figurer och så lite text som möjligt. Dessutom har vi ansträngt oss för att bara introducera en eller två nya färdigheter åt gången. Syftet med utformningen är att inte belasta arbetsminnet i onödan.

Knäck koden med våra mattehäften!