Norsk
English
Vi håller på att få en ny klasskillnad.
Den går inte mellan fattig och rik, utan mellan dem som kan läsa långa texter och dem som inte kan det. Det är lätt att skylla på mycket skärmtid, men så enkelt är det inte.
Över hela världen sker samma sak. Barn läser färre böcker, och många ungdomar har inte läst en enda bok innan de börjar studera. Nu slår de som undervisar inom högre utbildning larm. Studenter har stora problem med att koncentrera sig på långa texter. De har aldrig läst en text utan att bli avbrutna av meddelanden och reklam. Dessutom föredrar de att titta på video framför att läsa. Nu har även artificiell intelligens gjort det möjligt att producera långa texter utan större ansträngning.
Vi behöver kunskap för att kunna läsa
Men innan vi lägger allt ansvar på smartphones och sociala medier, är det värt att se närmare på vad som krävs för att bli flytande i läsning.
Läsning börjar med att knäcka läskoden och automatisera läsningen. Därefter behöver vi kunskap för att bli flytande och uppleva verklig läsglädje. Vi måste ha ett rikt ordförråd och veta vad orden betyder. Försök till exempel att läsa denna text:
”Hon känner det väl. Nu är det för mycket vikt i högra sitsen. Det är därför det blir så svårt att göra öppna till vänster. Skuldran vill bara inte in framför. Så försöker hon med sluta till vänster, och det går mycket bättre. Hon byter hand, och nu går öppna till höger bra, men här är det slutan hon kämpar med, även om hon försöker använda de sekundära hjälperna när den primära, alltså sitsen, inte samarbetar.”
Kunskap måste tillbaka till skolan
Om du inte har ridit dressyr är chansen stor att det mesta var obegripligt för dig. Så är det också för barn och ungdomar som öppnar böcker med ord de inte kan.
Nu frågar sig allt fler om bristen på läsglädje inte bara beror på ökad skärmtid. Både i Norge och i många andra länder fokuserar läroplanerna nämligen inte på kunskap, utan på färdigheter.
Läsundervisningen har till exempel betonat lässtrategier, och i mycket mindre grad vilken allmänkunskap barn behöver för att bli goda läsare.
I USA går därför allt fler skolor över till en kunskapsbaserad läroplan i läsundervisningen. Huvudfokus ligger på innehåll – på kunskap! Barnen ska möta texter som ger dem god kunskap om allt från vetenskap och konst till historia och samhälle.
Kunskapsrik julkalender
På Forskarfabrikken är vi stolta över att sätta kunskap i fokus i allt vi gör. När vi gör experiment vill vi alltid att barn ska få uppleva och utforska vad viktiga ord från naturvetenskap, matematik och teknik betyder.
Det gäller också för Forskarfabrikkens julkalender. Bakom varje lucka sätter vi fokus på viktig kunskap. Och när barnet läser instruktionen om vad ni ska göra och vad som händer, får hen även lästräning.
Faktum är att kunskap är en av de fem superkrafter vi tränar på genom hela kalendern. De andra fyra är att inspirera andra, att tänka kreativt, att tänka systematiskt och att kunna vänta på en belöning.
Men den allra viktigaste är kunskap – den kunskap vi ger barn genom att låta dem utforska naturen, naturvetenskapen och matematiken.
Källor:
- https://www.nytimes.com/2025/07/28/opinion/smartphones-literacy-inequality-democracy.html
- https://www.aftenposten.no/trender/i/8qd2K1/i-usa-slaar-de-alarm-ogsaa-i-norge-legger-forskerne-merke-til-noe-illevarslende-ved-studentenes-lesevaner
- https://knowledgematterscampaign.org
- https://www.utdanningsforbundet.no/var-politikk/publikasjoner/2018/lareplanar–mellom-teori-trendar-og-tradisjon/
