Så här hjälper du barn att lära sig läsa

Hjärnforskningen ger viktig kunskap om vad hjärnan behöver för att läsa. Och de här resultaten visar vad som är viktigt för att göra barn till goda läsare.  


När du läser den här texten har du anledning att känna dig lite stolt eller kanske lite tacksam? Din hjärna gör nämligen ett fantastiskt jobb medan du läser. Tänk bara på hur du klarar av att känna igen bokstäver även om de är skrivna på olika sätt. Bokstäverna kan vara skrivna med fet eller kursiv stil, med olika teckensnitt och storlekar eller vara handskrivna. Men du klarar ändå av att läsa dem. Det är inte heller något problem att läsa ord med både SmÅ och sToRa bokstäver. Så hur klarar vi det? 

Vi läser bokstav för bokstav

Hjärnskanning av människor som läser visar att vi analyserar text i flera steg i ett bestämt område i hjärnan. Det kallas bokstavslådan och finns i vänster hjärnhalva. Längst bak i bokstavslådan, där analysen påbörja, finns det hjärnceller som känner igen bokstävernas grundformer oavsett detaljerna. Därför bryr sig hjärnan inte om mönstret på orden. Vi läser lika enkelt ”ORD” som ”OrD” eller som ”ord”. Signalen skickas vidare genom flera lager med celler och för varje steg är cellerna känsliga för ett större antal av bokstäverna i ett ord och i det sista steget reagerar de på hela ord. Om något skulle vara oklart, t.ex. att någon skriver två olika bokstäver på nästan samma sätt, eller att några bokstäver saknas, skickar bokstavslådan ut flera möjligheter i samarbete med hjärnområden som lagrar ordens mening och uttal.  

Den viktiga bokstavslådan

Att bokstavslådan i hjärnan är helt avgörande för läsning får stöd i många studier. Barn med dyslexi som tränar på bokstavsigenkänning och blir bättre, får samtidigt ökad aktivitet i bokstavslådan. Det samma får vuxna analfabeter som lär sig att läsa. Lästräning förändrar alltså hjärnan och det tar bara några veckor med träning innan man kan mäta sådana ändringar.  

Så här lär sig barn att läsa

Hjärnan dissekerar alltså orden bokstav för bokstav, för att sedan sätta ihop dem igen steg för steg. Därför är det också så vi ska lära barn att läsa. De måste först träna på att känna igen ljuden ord är sammansatta av. Sedan måste vi lära dem att koppla dessa ljud till bokstavsymboler och sätta ihop symbolerna till ord, även kallad syntetisk metod.  

När de här faserna är genomgångna ska läsningen automatiseras och det tar flera år. Men allt beror på det grundläggande steget. Barn som inte lär sig att avkoda de enskilda bokstäverna i ett skrivet ord har små chanser att bli goda läsare. 

Metoden som inte fungerar 

Likväl är det en helt annan strategi för att lära sig läsa som används i många länder. Den används samtidigt som att barnen ska koppla ljud till bokstäver och finns i olika varianter. Gemensamt för alla dessa metoder är att de riktar uppmärksamheten mot hela ord istället för att koppla ljud till bokstäver för att därefter sätta ihop ljuden till ord. Därmed blir ordet en slags bild som barnet ska känna igen.   

Den här metoden stjäl tid från att öva in grundläggande bokstavskunskap. I England gick man helt bort från helordsträning för några år sedan. Här är det nu bara fokus på ljud och bokstäver för att knäcka läskoden. Det resulterade i att andelen sexåringar som hade en god utveckling i läsfärdighet ökade från 58 till 74 procent under perioden 2012–2014.  

Lässvårigheter är ärftligt

Lässvårigheter går ofta i arv och de flesta med lässvårigheter har en sak gemensamt: De tycker det är svårt att skilja de olika ljuden inuti ord från varandra. Därmed blir det också svårare än normalt att koppla ljuden till bokstäver. Hjärnskanning visar att dessa problem hör ihop med ändrad aktivitet i bokstavslådan. Så på samma sätt som att om vissa har dåliga förutsättningar för att springa fort eller sjunga fint, har andra svagare förutsättningar för att lära sig läsa.  

Barn med lässvårigheter behöver extra tid

Därför måste barn som sliter med att läsa få den tid de behöver. Och varken barnet eller de vuxna som finns omkring barnet får ge upp. För nästan allt vi lär oss i skolan eller gör annars i livet är beroende av läsning. Barnen ska däremot få veta att det hjälper att träna och att hjärnan kan tränas på samma sätt som muskler. För att bli motiverad att träna behöver de läsmaterial som intresserar dem. Det är inte så viktigt vad de läser, utan att de läser.  

Vi jagade en gång efter spår, nu jagar vi bokstäver 

Vad användes bokstavslådan till innan vi människor började läsa? En teori är att den användes till att se detaljerade spår i naturen som hjälpte oss att förstå var djur och människor hade rört sig. För även om skriftspråk kan se väldigt olika ut har de likväl många grundformer gemensamt som vågor, streck och kryss. Och sådan former är det också gott om i naturen.  

Så här hjälper du barn att bli bra på att läsa

  • Prata med barnet så mycket som möjligt från födseln. Du kan prata om helt vardagliga saker som vad du gör och ser.  
  • Lek med ordljuden och träna på att känna igen vilka ljud som är i början, mitten och slutet av ett ord. Lek också med rim och regler. 
  • Läs böcker och prata om det ni läser om och bilderna i boken 
  • Skaffa ett bokstavspusselspel eller andra bokstäver att leka med. Träna på att koppla ljud till bokstäver.
  • Därefter fokuserar ni på bokstäverna orden är sammansatta av och försöker att stava till enkla ord. Det kan ni också använda bokstavsarmbanden till.  
  • Barn som håller på att knäcka läskoden kan bli extra inspirerade av bra appar, tecknade serier och enkla, men spännande böcker 
  • Det kan också vara motiverande att försöka att skriva till andra genom elektroniska spel och appar 
  • Fortsätt läsa för barn i många år även efter att de knäckt läskoden och se samtidigt till att de har tillgång till bra läsmaterial de själva kan läsa 
  • Barn med stora lässvårigheter kan få god hjälp av en metod som heter IMAL. Den finns på norska och svenska (imal.no och imals.se). 

Källor:  

  1. Mind, Brain and Education in Reading Disorders, KW Fischer et al, Cambridge University Presss, 2007 
  1. Inside the Letterbox: How Literacy Transforms the Human Brain, S Dehaene, 

Cerbrum, the Dana forum on brain science, May-June 2013 

  1. Reading in the Brain. Stanislas Dehaene, Viking, 2009 
  1. Universal brain systems for recognizing word shapes and handwriting gestures during reading. K Nakamura et al, PNAS, vol 109, s 20762-20767, 2012 
  1. Hierarchhical Coding of Letter Strings in the Ventral Stream: Dissecting the Inner Organization of the Visual Word-Form System. F Vinckier et al, Neuron, vol 55, s 143-156, 2007 
  1. Deos the Bairn Not Raed Ervey Lteter by Istlef, but the Word as a Wlohe? Neuron, vol 62, s 161-162, 2009 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.