Världens bästa teleskop

Sakta gick vi nedför spiraltrappan på American Museum of Natural History i New York. Trappan ringlade sig över flera våningar, och hela vägen var det fotografier tagna från Hubble-teleskopet. Ljuset på den första bilden hade rest nästan lika länge som universum har funnits.

Det gav oss en upplevelse av att vara där allt började för mer än 13 miljarder år sedan. För varje meter passerade vi bilder som var 100 miljoner år närmare vår tid. Vi såg galaxhopar och galaxer. Dimmoln och svarta hål. Allra längst ner, när vi var framme vid vår tid, fanns ett litet hårstrå. Tjockleken representerade tiden vi människor har funnits i förhållande till hela den långa spiraltrappan på 130 meter. Det gav ett helt nytt perspektiv på tiden.

Ett helt nytt superteleskop

Den 22 december, om allt går enligt planerna, kommer vi att ha ett helt nytt rymdteleskop i omloppsbana runt jorden. Det kallas för James Webb-teleskopet och är fem gånger mer ljuskänsligt än Hubble. Den kan också fånga värmestrålning.

Den kommer därför ge oss ännu större upptäckter än vad Hubble har gett oss, och det säger en del. För Hubble har revolutionerat vår förståelse av universum sedan den sköts upp 1990. Vi har kunnat kartlägga mörk energi, se stjärnor födas och nya planetsystem bildas.

Copywright @ Webbsight av Lissa Buzzelli

Populärt teleskop

Så många som 1 000 astronomer från många nationer har ansökt om att få använda James Webb-teleskopet, och 268 har tilldelats tid. De kommer att använda den för att studera allt från månar runt Uranus och svarta hål till hur snabbt universum expanderar. De kommer också att titta tillbaka i tiden för att studera bildandet av universums första stjärnor och hur de har samlats i galaxer. Vi kanske också får svar på om det finns andra planeter och var det finns förutsättningar för liv som vi känner det.

Allt måste stämma

Teleskopet kostar 10 miljarder och den 22 december ska det placeras i omloppsbana efter en 27 minuters resa på en europeisk Ariane 5-raket. Efter lanseringen ska 344 kritiska moment klaffa innan allt är klart. Först viker den ut solpanelerna för att få energi. Sedan, när den passerar månen efter tre dagar, viker den upp en solsköld för att säkerställa att temperaturen på några av instrumenten förblir extremt låg.

På dag 11 fälls speglarna som ska fånga ljus upp och svänger på plats. Slutligen, efter 29 dagar, hittar Webb sin sista omloppsbana 1,5 miljoner kilometer från jorden. Då måste allt fungera, för astronauter kan inte resa så långt för att göra reparationer.

Källa: NASA

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.