När min dotter var sex år började hon ta pianolektioner. Snart kunde hon spela enkla stycken som lät ganska bra, även om hon ännu inte hade lärt sig noter. Det fanns ingen tvekan om att hon hade en skicklig pedagog, men samtidigt blev jag övertygad om att hon hade talang. Uppmuntrad av framstegen sa jag: ’Så duktig du är!’, ’Det här har du verkligen talang för!’ och ’Tänk att du kan spela så bra även om du knappt har övat!’. Efter ett halvt år avstannade den snabba framstegen.
Utmaning och framsteg
De stycken hon skulle spela blev gradvis svårare och krävde övning och misstag innan hon bemästrade dem. Hon var också tvungen att lära sig noter för att komma vidare. Snart ville hon inte längre öva, utan började prata om att sluta. Jag gav inte upp så lätt, eftersom mina egna barndomserfarenheter hade lärt mig att det lönade sig att hålla ut för att lära sig spela.
Utforskning av tankesätt
Jag spelade själv piano i tio år och fiol i sex år och hade flera perioder där det var tråkigt och jag inte upplevde någon framsteg. När jag kom igenom dessa perioder kände jag stor glädje över att kunna fördjupa mig mer och mer i musiken. Men för min dotter gick inte den här perioden över, och efter tre år fick hon sluta.
Lärande och låsta tankesätt
Några år senare började jag fundera på om jag hade hamnat i en klassisk fälla med den här pianospelningen. Jag läste boken ”Growth Mindset” av Carol Dweck, som är psykolog och professor vid Stanford University i Kalifornien (Dweck, 2006). Den gav mig en ny synvinkel på hur vi bör prata med andra när de ska lära sig något. Hade det sätt jag reagerade på min dotters framsteg bidragit till att hon utvecklade en fast mental inställning, ett så kallat ’fixed mindset’?
Från talang till förlorad motivation
I början flöt hon på en slags talang och upplevde framgång utan att anstränga sig särskilt mycket. Men när hon inte längre kunde spela utan att göra misstag, förlorade hon motivationen. Från början borde jag kanske istället ha uppmuntrat processen och berömt övningen istället för slutresultatet. Jag kunde också ha pratat om värdet av att göra fel.
Framsteg genom fel
Det är ganska uppenbart att lärande sker genom misstag, och den här kopplingen har Dweck integrerat i en teori om lärande och utveckling som hon kallar ’growth mindset’, kallat lärande tankesätt på svenska. Med ett lärande tankesätt vet du att hårt arbete lönar sig. Så när du stöter på motgång ger du inte upp, utan försöker istället med en ny strategi eller ber om hjälp.
Konsekvenser av ett fast tankesätt
Om du däremot har ett fast tankesätt tror du att talang och färdigheter främst är medfödda, och du har mindre uthållighet när du stöter på motgång. Du är mest upptagen av resultatet, inte processen, och är rädd för att göra fel. Då kan andra upptäcka att du inte har talang, och därmed utvecklas du inte särskilt mycket. För att hjälpa andra att få ett lärande tankesätt är de ord vi använder för att beskriva lärandeprocessen viktiga. Människor som blir kallade ’smart’ eller ’talangfulla’ kan vara rädda för att förlora den statusen. För att inte förlora ansiktet väljer de att undvika utmaningar och istället göra det de redan kan. Om vi däremot berömmer ansträngning och hårt arbete och värdet av att lära sig genom att göra fel kan vi stärka andras tankesätt.
Mer om lärande tankesätt
Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.
Sources:
- Dweck, C. S. (2006). Mindset, How you can fulful your potential. Robinson.