Så gör du dina barn duktiga i matte!

Finns det något som skiljer vuxna matematiker från gemene man? Flera studier tyder på att svaret är ja. Att uppnå en djup förståelse för matematik kräver mycket mer än att vara bra på huvudräkning och andra beräkningar.

Sådana personer har också en avancerad matematisk förståelse som bygger på logiskt tänkande och argumentation. Matematiker har också högre IQ, bättre minne och mer motivation att lära sig matematik än genomsnittet. Samtidigt råder det ingen tvekan om att de också har tränat mycket och att grunden läggs tidigt. Det visar bland annat en studie som följde elever i England och USA från 10 års ålder till tonåren (Siegler et al., 2012).

Forskarna fann en tydlig korrelation mellan hur väl eleverna behärskade bråk och division som 10-åringar och hur bra de var på algebra som tonåringar. De fann också att färdigheterna i bråk och division hade mycket större betydelse för senare förståelse av matematik än addition, subtraktion och multiplikation. Det kan bero på att bråk och division kräver mer avancerad matematiskt tänkande än de andra räknesätten.

Minne och motivation för matematik

Det har också utförts studier av hjärnaktiviteten hos matematiker som tänker på matematik. Resultaten visar att hjärnaktiviteten hos matematiker som tänker på matematik skiljer sig från den man ser hos andra människor med liknande hög utbildning. De har högre vävnadstäthet i parietal cortex, hjärnområdet som spelar en huvudroll när vi bearbetar siffror (Sella, 2018). Här finns också IPS med sina siffroneuroner.

Vidare har det påvisats skillnader i den främre hjärnbarken hos tonåringar som fördjupat sig i matematik jämfört med tonåringar som inte hade detta intresse. När man studerar hjärnaktiviteten ser man att matematiker använder mindre energi när de utför beräkningar än människor som inte är bra på matematik. De bearbetar information snabbare än andra och verkar ha extra bra kommunikation mellan höger och vänster hjärnhalva (Leikin, 2021).

Biologiska faktorer hos matematiker

Det finns alltså biologiska skillnader mellan högutbildade matematiker och gemene man, men vi vet inte vilken betydelse ärftlighet har i förhållande till miljö. Det kan vi bara få svar på genom långtidsstudier som följer många elever från tidig ålder. Det viktigaste att ta med sig från denna forskning för alla som undervisar i matematik är enligt min mening att miljöpåverkan kan ha stor effekt.

Råd för en bra matematikinlärningsmiljö:

1. Berätta för barnen att du tror på att alla barn kan bemästra matematik.
   
2. Använd ett positivt språk när du talar om matematik.
   
3. Ge eleverna mycket uppmuntran och beröm när de anstränger sig.
   
4. Använd fel som ett verktyg för lärande. Tala om fel som vi kan lära oss av. Vi kan inte bli bättre utan att göra fel.
   
5. Tala och tänk matematiskt tillsammans.
   
6. Var medveten om arbetsminnesutmaningar. Måste eleven hålla reda på för mycket information samtidigt för att lösa en uppgift? Kräver uppgiften behärskning av för många färdigheter samtidigt?
   
7. Ta särskild hänsyn till elever med läs- och skrivsvårigheter så att uppgifter med mycket text inte förstör glädjen för matematik.
   
8. Kom ihåg att upprepa. Tala med eleverna om värdet av repetition.
   
9. Berätta att de kan träna upp hjärnan för att förstå matematik. Lös roliga matteproblem tillsammans.

Knäck koden med Forskerfabrikken

Genom flera års matematikkurser har vi på Forskerfabrikken upplevt att många matematikböcker som används i skolan idag är utformade på ett sätt som är distraherande. Mycket information ges på en gång, och roliga figurer och många färger distraherar från matematiken. Då överarbetas arbetsminnet lätt, och det blir omöjligt att lära sig.

Knäck koden med vår mattepaket!

Sources:

1. Arbeidsminnets betydning for matematikk. En kvantitativ studie av lavt-presterende elever på første trinn. Iris Nordmo Kvammen, Masteroppgave i spesialpedagogikk, UiO, 2017 
2. A cluster-randomized controlled trial of the effectiveness of the JUMP Math program of math instruction for improving elementary math achievement.  T. Solomon, et al, PLOS ONE, 2019