Varför tappar barn uppmärksamheten?

Det finns en stor variation i människors uppmärksamhetsförmåga. Faktum är att uppmärksamhetsförmågan verkar vara normalfördelad från mycket hög till låg (Burek, 2020). Det har också betydelse för förmågan att lära sig, och det finns en tydlig korrelation mellan låg uppmärksamhetsförmåga och svaga akademiska prestationer.

Förståelse av barns uppmärksamhet

Om du vet vad som fångar uppmärksamhet och vad som utgör utmaningar för den, ökar chansen att du når fram till barn med låg uppmärksamhetsförmåga. Ta till exempel dygnsrytmen. Den har stor betydelse för vår uppmärksamhetsförmåga (Valdez, 2019). Vissa är mest alerta på morgonen men tröttnar på kvällen, medan det för andra är tvärtom. Det är därför utmanande att anpassa undervisningen på bästa sätt för alla.

Dygnsväckning och uppmärksamhet

Det kan dock vara något att vinna på att utgå från att de flesta människor sover mellan 23:00 och 07:00. Det innebär att de flesta är ganska alerta mellan 10:00 och 14:00 samt mellan 16:00 och 22:00. Så när du planerar schemat och prov för barn kan det vara fördelaktigt att undvika att lägga krävande ämnen och prov först och sist på dagen.

Strategisk planering

Det är också viktigt att vara medveten om hur ålder påverkar uppmärksamhetsförmågan. En studie med över 10 000 personer i åldrarna 10-70 år ger värdefull information (Fortenbaugh et al., 2015). Deltagarna utförde en test där de skulle trycka på en knapp när de såg bilder från en stad, men inte när de såg bilder av berg. Bilderna byttes ut var 0,8 sekund.

Ålderspåverkan

Forskarna kunde sedan mäta tiden det tog för deltagarna att trycka på knappen efter att ha bedömt varje bild. Samtidigt fick de information om hur ofta deltagaren tryckte rätt. Dessa mätningar möjliggjorde jämförelser av förmågan till ‘uthållig uppmärksamhet’. Resultaten visade att uppmärksamhetsförmågan ökade kraftigt från åldern 10-16, för att sedan förbli relativt stabil fram till åldern 43, där den gradvis minskade igen.

Optimal längd på undervisningspass

Tyvärr kan dessa resultat och liknande studier inte ge specifik information om hur länge en undervisningslektion bör vara. Här finns det för många variabler, som antalet elever, elevernas ålder och vilket ämne det handlar om. Jag utmanar dig istället att utforska hur länge ditt barn kan behålla sin uppmärksamhet innan de behöver en paus. Det finns anledning att tro att många undervisningspass är för långa, eftersom kartläggning av vad elever faktiskt gör under en skoltimme visar att de är ineffektiva minst hälften av tiden (Hattie, 2009b).

Barns uppmärksamhet ökar när uppgifterna upplevs som meningsfulla eller användbara (Esterman & Rothlein, 2019). Omedvetet eller medvetet upplever eleverna att det är värt ansträngningen. Användning av fMRI visar att motivation får hjärnan att fungera bättre när den står inför en uppgift som kräver koncentration. Då är den i aktivt läge där den använder sina avancerade tankeförmågor, den exekutiva funktionen. Men det är utmattande. Hjärnan vill mycket hellre dagdrömma och låta tankarna vandra, en tillstånd som kallas hjärnans ‘standardläge’. Så när vi behöver anstränga oss, behöver vi motivation. Vi behöver något som ger riktning (Danckert & Merrifield, 2018).

Motivation och Koncentration

En överraskning i form av något oväntat eller nytt är bra för att väcka uppmärksamhet. Förklaringen kan vara att sådana upplevelser ökar produktionen av hormonet noradrenalin, vilket i sin tur påverkar vår förmåga att fokusera (Bonmassar et al., 2020; Esterman & Rothlein, 2019). Vi producerar lite noradrenalin när vi sover, mer när vi är vakna och stora mängder när vi är stressade eller i fara. För låga nivåer i förhållande till vad som krävs av uppgiften vi står inför ger dålig koncentrationsförmåga. Men för höga nivåer kan också ha en negativ inverkan.

Det handlar alltså om att hitta en balans, och elever som presterar dåligt under tester kanske lider av att de producerar för mycket noradrenalin när de är stressade. Men om du tittar på elever som verkar ointresserade och omotiverade, kan en oväntad händelse eller en överraskning under lektionen väcka dem.

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ‘Ditt smarta barn‘ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Burek, B. M., R. . (2020). The Relationship between Behavioral Inattention, Meta-Attention, and Graduate Students’ Online Information Seeking. Mind, Brain and Education, 15(1), 111-121. 
2. Valdez, P. (2019). Circadian Rhythms in Attention. Yale J Biol Med, 92(1), 81-92. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30923475 
3. Fortenbaugh, F. C., DeGutis, J., Germine, L., Wilmer, J. B., Grosso, M., Russo, K. & Esterman, M. (2015). Sustained Attention Across the Life Span in a Sample of 10,000: Dissociating Ability and Strategy. Psychol Sci, 26(9), 1497-1510. https://doi.org/10.1177/0956797615594896 
4. Hattie, J. (2009a). Formativ vurdering av programmer. I Synlig læring (s. 270-271). Cappelen Damme Akademisk. 
5. Hattie, J. (2009b). Tid på oppgaver. I Synlig læring (s. 275-276). Cappelen Damm Akademisk. 
6. Esterman, M. & Rothlein, D. (2019). Models of sustained attention. Curr Opin Psychol, 29, 174-180. https://doi.org/10.1016/j.copsyc.2019.03.005 
7. Danckert, J. & Merrifield, C. (2018). Boredom, sustained attention and the default mode network. Exp Brain Res, 236(9), 2507-2518. https://doi.org/10.1007/s00221-016-4617-5 
8. Bonmassar, C., Widmann, A. & Wetzel, N. (2020). The impact of novelty and emotion on attention-related neuronal and pupil responses in children. Dev Cogn Neurosci, 42, 100766. https://doi.org/10.1016/j.dcn.2020.100766