Så hjälper du ditt barn med matteångest!

Förutom att ta hänsyn till arbetsminnet är det viktigt att använda direkta metoder för att hjälpa ditt barn med matematikångest.

En sådan strategi kan vara att skriva om de bekymmer man känner inför en matematiktest, vilket visades i en studie med 20 barn som delades upp i två lika stora grupper (Ramirez & Beilock, 2011). Först genomförde de en matematiktest där de uppmanades att göra sitt bästa. Här fanns ingen skillnad i genomsnittligt resultat mellan eleverna i de två grupperna. Sedan skulle de genomföra en liknande test, men innan de fick veta att det stod mycket på spel. Om de presterade bra kunde de få en penningpremie. Resultaten skulle dock bedömas tillsammans med resultatet från en medstudent. Samtidigt fick de veta att medstudenten redan hade genomfört testen och presterat mycket bra. Nu var det alltså upp till dem om de skulle få penningpremien.

Prestationstryck och belöning

För att öka pressen ytterligare blev studenterna informerade om att de skulle bli filmade medan de genomförde testen, och att deras klasskamrater och lärare skulle titta på filmen. Efter att dessa tuffa villkor hade presenterats för studenterna satt de antingen stilla i tio minuter innan de genomförde testen eller så fick de i uppdrag att skriva ner sina bekymmer öppet och fritt.

Testångest

Resultaten blev nu ganska annorlunda. De som bara väntade i tio minuter innan de genomförde testen presterade 7% sämre än tidigare. De som å andra sidan uttryckte sina bekymmer skriftligt presterade 4% bättre än tidigare. För att undersöka om dessa lovande resultat kunde överföras till en skolsituation genomfördes en liknande studie med högstadieelever. Sex veckor innan eleverna skulle genomföra sina slutprov svarade de på frågor som mätte deras ångest inför prov. Några veckor senare, precis innan de skulle genomföra proven, fick hälften av dem skriva om sina bekymmer i tio minuter först. De andra eleverna utgjorde kontrollgruppen och fick i uppdrag att skriva om ett ämne som de inte skulle bli testade i.

Resultat från skolstudien

Forskarna fann en tydlig koppling mellan provångest och prestationer bland eleverna i kontrollgruppen. Men detta var inte fallet för eleverna som hade fått skriva om sina bekymmer först. I en uppföljningsstudie erbjöds elever som hade stor provångest möjligheten att skriva om sina bekymmer innan de genomförde testen. Då presterade de lika bra som elever som inte hade mycket ångest inför testningen.

Prestationsresultat hos yngre elever

Liknande resultat observerades med yngre elever år 2014 (Park et al., 2014). Forskare i Chicago hade tillgång till elever som antingen hade mycket eller lite matematikångest. Hälften av eleverna i varje grupp fick skriva ner sina tankar i sju minuter innan ett prov, medan de andra satt stilla och tänkte. Sedan genomförde alla ett prov som innehöll både matematikuppgifter och textbaserade uppgifter, och uppgifterna utformades så att de belastade arbetsminnet olika mycket. Resultaten visade att de elever med matematikångest hade störst problem med matematikuppgifter som krävde mycket av arbetsminnet. Men när dessa elever fick skriva ner sina känslor innan provet presterade de mycket bättre.

Reglering av stress och nervositet

En annan hjälp mot matematikångest kan vara mental träning som mindfulness. Det finns några olika uppfattningar om vad som ingår i begreppet ”mindfulness”, men de flesta är överens om att det handlar om att vara närvarande i nuet med en accepterande attityd gentemot sig själv. Elever som är ”mindful” när de arbetar med matematik blir medvetna om sina fysiologiska reaktioner, tankar och känslor. Det kan sedan hjälpa dem att reglera matematikångesten så att den inte hindrar dem. En studie med 192 nya collegestudenter undersökte denna koppling närmare. Resultaten visade att de som hade god närvaro-förmåga presterade bättre i matematik. Forskarna tror att detta berodde på att de i större utsträckning kunde behålla fokus utan att störas av stress och nervositet (Weed, 2021).

Knäck koden med Forskerfabrikken

Genom flera års matematikkurser har vi på Forskerfabrikken upplevt att många matematikböcker som används i skolan idag är utformade på ett sätt som är distraherande. Mycket information ges på en gång, och roliga figurer och många färger distraherar från matematiken. Då överarbetas arbetsminnet lätt, och det blir omöjligt att lära sig.

Knäck koden med vår mattepaket!

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Ramirez, G. & Beilock, S. L. (2011). Writing about testing worries boosts exam performance in the classroom. Science, 331(6014), 211-213. https://doi.org/10.1126/science.1199427 
2. Park, D., Ramirez, G. & Beilock, S. L. (2014). The role of expressive writing in math anxiety. J Exp Psychol Appl, 20(2), 103-111. https://doi.org/10.1037/xap0000013 
3. Park, J., Bermudez, V., Roberts, R. C. & Brannon, E. M. (2016). Non-symbolic approximate arithmetic training improves math performance in preschoolers. J Exp Child Psychol, 152, 278-293. https://doi.org/10.1016/j.jecp.2016.07.011 
4. Park, J. & Brannon, E. M. (2014). Improving arithmetic performance with number sense training: an investigation of underlying mechanism. Cognition, 133(1), 188-200. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2014.06.011
5. Weed, K. U., C. H. Stafford, J. (2021). College Students Who Are Mindful About Math Achieve Better Grades. Mind, Brain and Education, 16(1), 48-53.