Vad händer i hjärnan när vi lär oss?

Ett lärande tankesätt främjar mänsklig utveckling genom att påverka våra hjärnceller. Dessa celler förändras baserat på våra handlingar och upplevelser, och hjärnan kan till och med skapa nya celler. Tidigare trodde man felaktigt att hjärnan inte kunde förnya sig. Kunskapen om hjärnans plasticitet är relativt ny, eftersom bevis för möjligheten att skapa nya celler först dök upp i slutet av 1990-talet.

Vi har nu förstått att hjärnceller är plastiska, vilket innebär att de kan ändra form och funktion i enlighet med hur de används. Med otaliga nervceller, cirka 100 miljarder, spelar dessa celler en central roll i hjärnan.

Nervcellers struktur och funktion

Nervcellerna, som liknar en hand med olika delar, inkluderar cellkroppen, som fungerar som en kontrollcentral med arvsmassa. De tunna förlängningarna från cellkroppen tar emot signaler från andra celler, medan en längre förlängning kallad axon skickar signaler vidare. Axonens ände innehåller synapser, som är ansvariga för att överföra signaler till andra nervceller.

Elektrisk signalöverföring

Elektriskt laddade partiklar strömmar genom cellmembranets små porer när signalsubstanser binder sig till dem. Detta skapar elektriska signaler som överförs genom axonerna och synapserna. Denna elektriska aktivitet är lika intensiv som en 20 watts glödlampa och involverar fler signaler än alla världens telefoner tillsammans. Barns hjärnor är särskilt påverkbara, vilket tydligt visas genom den dramatiska utvecklingen under de första levnadsåren. Nyfödda har nästan lika många nervceller som vuxna, men det är först när nervcellerna börjar kommunicera efter födseln som hjärnan växer.

Hjärnans sårbarhet och tillväxt

Under de första tre månaderna ökar hjärnstorleken med 60 %, och efter ett år har den fördubblats. Detta beror huvudsakligen på tillväxt av fett som omger axonerna och effektiviserar signalöverföringen. Fiskfett, rikt på omega-3-fettsyror, spelar en avgörande roll i hjärnans utveckling. Gravida kvinnor som tog omega-3-tillskott under graviditeten hade barn med bättre resultat på intelligensprov och större huvudomkrets vid födseln. Detta visar att hjärnan gynnas av sådana fettsyror för optimal tillväxt.

Hjärnans förmåga till självläkning

Exemplet med en person som återhämtade sig från multipel skleros visar att hjärnan kan reparera sig själv genom hela livet. Förändringarna i hjärnan som följer av träning och stimulans är imponerande. Även korta perioder med nya utmaningar kan leda till förändringar i nervceller, liknande hur muskler stärks genom träning. Barn bör uppmuntras att förstå att hjärnan kan formas genom ansträngning och utmaningar. TheNeuron, I.B. Levitan et al., Oxford University Press, 2002

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

  1. «Metabolic constraint imposes tradeoff between body size and number of brain neurons in human evolution». K. Fonseca- Azvedo et al., i PNAS, vol 109, s. 18571–18576, 2012
  2. «Ageing of the human cerebellum: A stereological study». B.B. Andersen et al., i The Journal of Comparative Neurology, vol 466, s. 356–365, 2003
  3. «Total number of cells in the human newborn telencephalic wall». C.C. Larsen et al., i Neuroscience, vol 139, s. 999–1003, 2006
  4. «Regional infant brain development: An MRI-based morpho- metric analysis in 3 to 13 months olds». M. Choe et al., i Cere- bral Cortex, vol 23, s. 2100–2117, 2013
  5. «The changing number of cells in the human fetal forebrain and its subdivisions: A stereological analysis». G. Badsberg Samuelsen et al., i Cerebral Cortex, vol 13, s. 115–122, 2003
  6. «Computers vs. brains». M. Fischetti, i Scientific American, vol305, s. 104
  7. «Maternal supplementation with very-long-chain n-3 fatty acids during pregnancy and lactation augments children’s IQ at 4 years of age». I.B. Helland et al., i Pediatrics, vol 111, s. e39–e44, januar 2003
  8. «Normal myelination: A practical pictorial review». H.M. Branson, i Neuroimaging Clinics of North America, vol 23, s. 183–195, 2013
  9. «Induction of myelination in the central nervous system by electrical activity». C. Demerens et al., i PNAS Vol 93, s. 9887–9892, 1996
  10. «Characterizing longitudinal white matter development du- ring early childhood». D.C. Dean et al., i Brain Structure and Function, publisert online 8. april 2014
  11. «Development of white matter and reading skills». J.D. Yeat- man et al., i PNAS, E3045–E3053, publisert online 8. oktober 2012
  12. «Interactions between white matter asymmetry and language during neurodevelopment». J. O’Muircheartaigh et al., i The Journal of Neuroscience, vol 33, s. 16170–16177, 2013
  13. «An experiment in zero parenting». E. Marshall, i Science, vol345, s. 752–754, 2014
  14. «Characterization of lipid extracts from brain tissue and tu- mors using Raman spectroscopy and mass spectrometry». M. Köhler et al., i Analytical and Bioanalytical Chemistry, vol 393, s. 1513–1520, 2009

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *