Det viktigaste ditt barn behöver lära sig!

Vad är det allra viktigaste ditt barn behöver lära sig? Jag anser att det varken är matematik, norska eller naturvetenskap. Förmågan att tänka på olika sätt och att bli medveten om sin egen tankeprocess är ännu viktigare. Då blir det också mycket lättare att bli akademiskt framgångsrik.

Barn står inför många krav.

De ska bemästra läsning, skrivning och matematik. De ska lära sig engelska, historia och samhällskunskap. Ämnena är olika, men har ändå en sak gemensamt. De kräver avancerade tankeförmågor. Färdigheter som bara vi människor behärskar. Barn som blir medvetna om sin egen tankeprocess får en fördel. Det blir lättare att lära sig oavsett vad de ger sig in på.

Allt man lär sig genom att utföra experiment

När jag startade Forskerfabrikken var jag mest intresserad av att förmedla forskarglädje och lära barn naturvetenskap. Men gradvis insåg jag att experiment också ger andra värdefulla erfarenheter. Barn som utför experiment och forskar väcker sin medfödda nyfikenhet. Det skapar lust att lära. Dessutom ger aktiviteterna träning i många olika tänketekniker och färdigheter. De måste tänka analytiskt och använda tidigare erfarenheter och kunskap. De skapar modeller och arbetar praktiskt. De tänker också kreativt, logiskt och matematiskt. Och om de utför experiment tillsammans med andra måste de kommunicera och samarbeta.

Tänketekniker är viktiga

Forskning visar att tänketekniker gör oss bättre rustade att hantera livet. Ta till exempel förmågan till analytiskt tänkande. Den hjälper oss att förstå värdet av att analysera en situation innan vi agerar. Vi använder tidigare erfarenheter och all vår kunskap i en ny kontext. Om ditt barn lär sig att utveckla denna förmåga blir det bättre rustat att fatta kloka beslut när det blir äldre, eftersom det förstår konsekvenserna av sina handlingar. Träning i kreativt tänkande har också långsiktiga positiva effekter. Denna färdighet gör det lättare att tänka självständigt och fatta egna beslut. En annan användbar tankefärdighet är problemlösning. Då tänker vi analytiskt och använder tidigare erfarenheter för att hitta en lösning. Det liknar det sätt forskare arbetar när de formulerar och testar hypoteser.

Metakognition, att tänka på att tänka

Ditt barn får extra nytta av varierad tänkträning om det blir medvetet om att det tänker och arbetar på olika sätt. Det kallas metakognition, vilket betyder att tänka på att tänka. När vi blir medvetna om att vi kan tänka olika i olika sammanhang blir det lättare att lära. Vi får en verktygslåda med strategier att använda när vi försöker förstå något nytt. Det är mycket värdefullt när barn med tiden får mer ansvar för sin egen inlärning när de blir äldre. Med insikt i hur de lär sig blir de aktiva i lärandeprocessen.

Ger bättre skolresultat

Att metakognition är användbart upplevde ungdomar som fick hjälp att förstå tänketekniker när de lärde sig fysik. För att ta reda på om undervisning i metakognition ökade inlärningsresultaten delades eleverna upp i två grupper. Under de följande fysiklektionerna arbetade eleverna individuellt med att lösa uppgifter som de fick i en mapp. I hälften av mapparna fanns också råd om hur eleverna bäst kunde tänka medan de arbetade. Läraren visste inte vilka elever som fick vilka mappar.

När eleverna testades tre veckor senare visade det sig att de som hade fått utbildning i metakognition presterade bäst. De var också mer motiverade och kände sig tryggare i ämnet, och när de ställdes inför helt nya uppgifter löste de dem med större säkerhet. Det finns alltså ingen tvekan om att det är användbart att reflektera över hur vi kan tänka.

Källor

1. Ditt smarte barn, HS Finstad, 2023 
2. Understanding Critical Thinking Practice in Everyday Life Through Stages of Critical Thinking Skills and Disposition, Harini Tunjungsari et al, Mind Brain and Education, vol 15, s 225- 231, 2021 
3. Fostering Metacognition to Support Student Learning and Performance,  
4. Julie Dangremond Stanton et al, CBE—Life Sciences Education, Summer 2021