Norsk
English
När spädbarn och små barn utforskar världen liknar det hur forskare arbetar. De testar hypoteser och utför experiment i en rasande takt. Samtidigt tränar de värdefulla tänketekniker. Därför är det klokt att låta ditt barn forska vidare när det blir äldre.
Barns naturliga utforskning
Studier av spädbarn och småbarn med kamera visar att de metoder de använder när de står inför något nytt liknar hur forskare arbetar. Utan att ha lärt sig om hypoteser bildar de sig föreställningar om vad som kan vara rätt och testar det. Så går det omgång efter omgång, och snabbt får barnet mer kunskap. När de till exempel gång på gång släpper saker på golvet är det inte för att vara svåra, utan för att studera tyngdkraften. Det är ju ganska märkligt att saker faller ner av sig själva.
Effekt och orsak
Hela tiden arbetar barnet med att hitta samband mellan en effekt och en orsak, och det är ett grundläggande sätt att tänka på som vi behöver hela livet. Tänk till exempel när vi får ont i kroppen. Då börjar vi leta efter orsaken, och om vi hittar den kan vi vidta åtgärder som tar bort obehaget. Vi tänker på samma sätt i många helt olika sammanhang, som när vi försöker laga något som är trasigt, ta reda på varför arbetsmiljön på jobbet har blivit dålig, varför en krukväxt dör eller varför vårt barn inte förstår matematik.
Att testa hypoteser
Om vi är medvetna om hur vi bäst tänker när vi försöker hitta sådana samband ökar chansen att hitta bra lösningar. Då låter vi inte bara känslorna styra och hamnar med något vi tror på. Istället tänker vi analytiskt och överväger flera olika förklaringar. Det är vad forskare kallar hypoteser. Sedan bedömer eller testar vi de olika hypoteserna innan vi drar slutsatser. Om vi däremot låter känslorna styra ensamma ökar risken att vi drar fel slutsatser.
Att forska med barn är roligt
Att göra projekt tillsammans med barn medan ni arbetar på detta sätt är mycket roligt. Det blir extra roligt om ni stöter på något i vardagen som ni inte har svaret på. Vad kan ni göra tillsammans för att ta reda på det? Ibland räcker det kanske med att föreslå några idéer och sedan söka lite på nätet. Men det kan också vara situationer där ni måste fråga en expert eller göra experiment.
Hur mycket kan en labrador äta?
När jag var liten gick vi kanske lite långt när jag frågade mamma och pappa hur mycket en labrador egentligen kan äta. Dagen efter kom mamma hem med en påse smörgåsar som hade blivit över på hennes jobb, och vi satte den framför Lena, vår kära labrador. Hon trodde inte först på oss när vi sa ”varsågod”. Men snart åt hon smörgås efter smörgås och slutade inte förrän hon hade ätit 20 stycken! Sedan rullade hon över på sidan och låg så tills nästa dag.
Lärande genom experiment
Själv fick jag en oväntad fråga när vi var en grupp på en stugsemester med många barn. Vi serverade saft med isbitar när ett barn undrade varför glasen blev våta på utsidan? Tja, vad säger du? Jag lät barnen komma med förslag på förklaringar, vilket också kallas hypoteser. Några trodde att vattnet trängde igenom glaset. En annan trodde att det smög sig över kanten och ner på den andra sidan. Medan en vuxen trodde att det kom från luften eftersom vattnet var kallt. Hur kunde vi testa hypoteserna?
Så här forskade vi
Vi tog ett nytt glas med iskall saft och täckte över öppningen med plastfolie, men det hjälpte inte. Det kom fortfarande vatten på utsidan av glaset. Det smög sig alltså inte över kanten. Sedan tog vi varmt vatten i glaset. Om vatten kunde tränga igenom glaset skulle det fortfarande bli vått på utsidan, men det blev det inte. Så vi satt kvar med en hypotes. Vattnet kom från luften. Men det var svårt att tro på, för vi kunde inte se något vatten i luften. Vi började grubbla tillsammans och insåg att det fanns liknande situationer där saker blev våta utan att det regnade. Det fanns ett tunt vattenlager på studsmattan på morgonen även om det inte hade regnat. Det fanns också dagg på fönsterrutorna och bladen på morgonen.
Förklaringen
Här kände jag att tiden var mogen att berätta vad vatten egentligen är. Att det är gjort av vattenmolekyler. De är små, men när de samlas blir de flytande vatten. När vi värmer upp vattnet rör sig vattenmolekylerna snabbare och några släpper ut i luften och svävar där för sig själva. Då blir de till gas i luften. Vi kallar en sådan gas för vattenånga, och när vi kokar vatten blir allt vatten till gas och försvinner ut i luften. Barnen tyckte det lät konstigt, så vi satte på en kastrull med lite vatten i botten. Och mycket riktigt, snart började det bubbla, och efter en stund var allt vatten borta.
Metakognition hos barn
Det jag inte gjorde den gången, som jag skulle ha gjort idag, var att fråga barnen efteråt hur vi hade tänkt. Jag skulle ha gjort dem medvetna om att de hade kommit med förslag och testat dem. Jag skulle också ha frågat när det är klokt att tänka så. Sådana samtal skapar medvetenhet om hur vi tänker, så kallad metakognition. Och i en översikt över hur 138 olika faktorer påverkar lärande var metakognition en av de viktigaste. Därför är olika tänketekniker en del av årets julkalender från Forskerfabrikken samtidigt som barn övar på att forska. Men vi är också uppmärksamma på praktiska färdigheter och kommunikation, för det är färdigheter som behövs både när vi forskar och i många andra sammanhang.
