Kan pauser ge barn bättre förståelse?

Forskare vid University of California, Los Angeles, ville ta reda på detta när de rekryterade 36 barn i åldrarna 6–7 år till en studie.

Barnen delades upp i tre grupper. Den första gruppen hade en intensiv dag med fyra sessioner om hur näringsämnen rörde sig från växter till djur i olika ekosystem. Den andra gruppen hade dessa fyra sessioner fördelade över två dagar direkt efter varandra. De hade alltså två sessioner den ena dagen och två den följande.

Förtestning och undervisning

Den tredje gruppen däremot undervisades om näringskedjor en gång om dagen under fyra på varandra följande dagar. Innan undervisningen genomfördes gav forskarna barnen en förtest för att ta reda på vad de visste om näringskedjor i förväg. Efter att de hade fått se bilder av växter och djur i ett ekosystem, ställdes olika frågor. Vissa av frågorna var ganska enkla, som ”Vad äter ugglan?”. På så sätt kunde forskarna fastställa barnens förståelse för att större djur oftast äter mindre djur. Andra uppgifter var mer komplicerade.

Mångfald av frågor

De kunde till exempel först höra en kort historia om tarantuler som flyttade ut i öknen och att skorpioner åt både tarantuler och skalbaggar. Sedan frågades de om vad som skulle hända med skorpionerna om de fick mer att äta. Skulle de bli fler eller färre, eller skulle ingenting ändras? Och vad skulle hända med syrsorna om gräset där de bodde blev besprutat med ett gift som fick djur att dö? Exakt en vecka efter att barnen hade fått sin sista undervisningssession testades de igen. Näringskedjorna som användes i detta test hade inte varit en del av undervisningen. Barnen måste överföra vad de hade lärt sig om näringskedjor till ett nytt ekosystem.

Nya ekosystem

Barn som hade fått undervisningen fördelad över fyra dagar presterade signifikant bättre på de enkla frågorna än barn som hade fått allt material presenterat på en dag. Men när det gällde dessa frågor fanns det ingen skillnad mellan barn som hade fått undervisningen under två eller fyra dagar. Däremot presterade barnen som hade fått undervisning under fyra dagar bättre än barnen i både grupp 1 och 2 när det gällde de mer komplicerade frågorna. Att arbeta med samma ämne under fyra dagar istället för två verkade således öka förmågan att generalisera komplexa samband. Djupinlärningen blev större, vilket är ett uttalat mål i den norska läroplanen.

Nyare biologisk kunskap om hur minnen lagras i långtidsminnet kan förklara varför kunskap sitter bättre när den sprids över en längre tidsperiod.

Sources:

1. Vlach, H. A. & Sandhofer, C. M. (2012). Distributing learning over time: the spacing effect in children’s acquisition and generalization of science concepts. Child Dev, 83(4), 1137-1144. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2012.01781.x