Skapar vi skolförlorare eftersom vi inte tar hänsyn till arbetsminnet?

När barn kämpar i skolan är det all anledning att fråga sig om det kan bero på överbelastning av arbetsminnet. Mina erfarenheter tyder på att svaret på den frågan är ett odelat ja. Detta bekräftades bland annat när jag för några år sedan fick låna några elever från en skola i Oslo.

Utforskning av “JUMP Math” från Kanada

Jag skulle prova ett undervisningsprogram från Kanada som heter JUMP Math (“Junior Undiscovered Math Prodigy”). Denna pedagogik tar hänsyn till arbetsminnet och har en spännande historia som du kan läsa om i boken “The Myth of Ability” av John Mighton. Jag mötte tolv positiva barn, men de var helt tydliga när jag frågade dem vad de tyckte om matematik. Ingen tyckte om ämnet, och några uttryckte högljutt att de hatade matte. Lyckligtvis deltog de ändå i programmet, som utvecklades just för att öka självförtroendet hos barn som har svårt med matte.

Målet med bråk som ämne

Bråk valdes som ämne eftersom det vanligtvis anses vara mycket svårt. När barn med matteutmaningar känner att de bemästrar bråk ger det oftast en extra boost. Målet var att de skulle kunna addera och subtrahera bråk med gemensam och olika nämnare. Då måste de också kunna multiplikation, så vi började med att öva på 2-, 3- och 5-gången. Sedan arbetade vi lite med olika figurer som illustrerade begreppet bråk innan vi övade på en algoritm för att hitta gemensamma nämnare genom att multiplicera med motsatt nämnare. Här inkluderade övningen något så enkelt som att ordna upp tecken i form av multiplikationstecken, bråkstreck och likhetstecken. Till min stora förvåning var inte detta för grundläggande.

De behövde öva på det också, det vill säga hur de skulle organisera sina beräkningar. Minst lika viktigt var antagligen att för varje ny färdighetsnivå fick eleverna många övningar innan de lärde sig nästa färdighet. Och eftersom ingen av övningarna var textbaserade utgjorde lässvårigheter inte ett problem. Efter tre dubbellektioner fördelade över två veckor hade alla elever klarat alla övningar! Det var fascinerande att se hur glädjen över att räkna växte fram. Plötsligt var matte roligt.

Barns uppfattning om matematik

De kunde nu skilja mellan olika strategier när de skulle addera bråk. När det fanns en gemensam nämnare adderade de nämnarna, och när nämnarna var olika var de tvungna att avgöra om de behövde förlänga en eller båda innan de kunde addera. Programmet var på inget sätt en fullständig lektion om bråk, men det gav eleverna självförtroende att vilja lära sig mer.

Metoden stod i stark kontrast till de läromedel som eleverna normalt använde. Där fanns många olika typer av uppgifter på varje sida. För att lösa dem måste eleverna bemästra flera färdigheter samtidigt utan att de hade tränats var för sig. Dessutom var sidorna överbelastade med text, figurer och olika grafiska element, en design som var i stark kontrast till den enkla svartvita utformningen i de övningar vi hade arbetat med.

Anpassad undervisning

En engelsk studie har tittat närmare på effekten av undervisning som tar hänsyn till arbetsminnet (Elliott, 2010). Här fick lärarna utbildning i att identifiera barn med låg arbetsminneskapacitet och att anpassa undervisningen för sådana barn. Sedan följdes klasserna under ett år. Lärarna upplevde att det var enkelt att anpassa undervisningen så att de bara presenterade lite information åt gången.

Många fick också en aha-upplevelse när det gällde elever som de tidigare skulle ha beskrivit som stökiga. De insåg att eleverna hade låg arbetsminneskapacitet. De glömde helt enkelt mycket av det som sades. Samtidigt märkte de att dessa elever fick mer självförtroende eftersom de kunde slutföra fler uppgifter än tidigare.

Knäck koden med Forskerfabrikken

Genom flera års matematikkurser har vi på Forskerfabrikken upplevt att många matematikböcker som används i skolan idag är utformade på ett sätt som är distraherande. Mycket information ges på en gång, och roliga figurer och många färger distraherar från matematiken. Då överarbetas arbetsminnet lätt, och det blir omöjligt att lära sig.

Knäck koden med vår mattepaket!

Sources:

  1. Arbeidsminnets betydning for matematikk. En kvantitativ studie av lavt-presterende elever på første trinn. Iris Nordmo Kvammen, Masteroppgave i spesialpedagogikk, UiO, 2017 
  2. A cluster-randomized controlled trial of the effectiveness of the JUMP Math program of math instruction for improving elementary math achievement.  T. Solomon, et al, PLOS ONE, 2019

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *