Värdet av övning!

Först och främst vill jag dela en viktig, men gammal upptäckt med dig. Vissa forskare anser att detta fynd är det mest bortglömda inom psykologin någonsin. Det beskriver en helt avgörande faktor för minnet, och på senare tid har upptäckten fått stöd från molekylärbiologiska studier om minne och nervceller.

Det handlar om ett banbrytande arbete från 1885 som fortfarande citeras i världens bästa tidskrifter nästan varje gång minne är ett ämne. Forskaren bakom upptäckten är den tyske professorn Hermann Ebbinghaus. Han kom från en förmögen köpmannafamilj i Preussen som gav honom en gedigen utbildning (Vlach & Sandhofer, 2012).

Filosofins startpunkt

Efter att ha avlagt en doktorsexamen i filosofi vid 23 års ålder reste han runt i Frankrike och England och försörjde sig som privatlärare. I London hittade han av en slump en bok om psykologi, och den fick honom att ändra sitt intresseområde. Han blev hett intresserad av minnet, och när han några år senare anställdes vid Universitetet i Berlin, etablerade han ett laboratorium för att studera minne. Ebbinghaus beskrivs som en populär föreläsare som var social och utåtriktad.

Byte av intresseområde

Men han måste också ha haft en nördig och detaljfokuserad sida, för i sina studier av minnet gick han oerhört grundligt tillväga och utförde alla experiment med sig själv som försöksperson. Först var han tvungen att hitta något lämpligt att utföra minnesexperiment med, och han testade både toner och utdrag ur dikter. Men han insåg snart att toner var för krångliga att hantera, och dikterna var så olika att de skulle störa resultaten. Istället skapade han 2300 meningslösa nonsensord som bestod av konsonant-vokal-konsonant och saknade helt betydelse.

Minneslaboratoriet

Dessa ord delades in i listor som han lärde sig på olika sätt. På detta sätt undersökte han hur faktorer som antal ord och hur snabbt han läste påverkade vad han kom ihåg. Genom sju månaders experiment, med upp till tre försök per dag, upptäckte han en glömskekurva. Redan efter 20 minuter hade många av de meningslösa orden han hade lärt sig glömts bort, och hälften var glömda inom en timme. Ett dygn senare kom han ihåg bara 25 %, men dessa ord glömdes i liten utsträckning. Det som han kom ihåg efter en hel dag verkade alltså ha fastnat i minnet.

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Vlach, H. A. & Sandhofer, C. M. (2012). Distributing learning over time: the spacing effect in children’s acquisition and generalization of science concepts. Child Dev, 83(4), 1137-1144. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2012.01781.x 
2. Murre, J. M. & Dros, J. (2015). Replication and Analysis of Ebbinghaus’ Forgetting Curve. PLoS One, 10(7), e0120644. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0120644