En biologs syn på arbetsminnet

Jag lärde känna Jorun Nyléhn, som är universitetslektor i ämnesdidaktik för naturvetenskap vid Universitetet i Bergen, för några år sedan när jag letade efter andra som var engagerade inom MBE-området i Norge. Hon är särskilt intresserad av arbetsminnet, och jag kontaktade henne för att höra hennes tankar om arbetsminnet och undervisning.

– Arbetsminnet är mycket relevant för alla som undervisar, är hennes första kommentar när vi pratar. – Här skiljer vi oss från resten av djurriket, för vi har en främre panna som har utvecklats mycket under miljontals år. Den ger oss övergripande kontroll över tillvaron. Det är till exempel viktigt att veta att arbetsminnet inte är en absolut storlek, utan det kan minskas av olika saker: som om man är trött, trött eller redan har fyllt arbetsminnet med information.

Förändrad intensitet

Det kan också vara bra att veta att arbetsminnet kan slås på mer när vi skärper oss. Vi behöver lite stress för att prestera på topp. Inte för lite, inte för mycket. Tyvärr är biologiska perspektiv på lärande kontroversiella. Vissa ser det som ett slutgiltigt stämpel, att vissa är sämre eller bättre än andra. Jag tänker att ju mer man vet, desto mer kan man göra med det. Då kan vi bättre anpassa undervisningen för dem som behöver det.

Biologiska perspektiv på lärande

Arbetsminnet är inte hela historien. Det påverkar framför allt förmågan att lära sig nya saker. Det vi redan har lärt oss och som finns i långtidsminnet är detsamma för alla. Därför kan man bli riktigt bra på något även om man har låg arbetsminneskapacitet när kunskapen har nått långtidsminnet. Men man behöver förmodligen mer tid än de som har hög arbetsminneskapacitet. Jag har ofta undrat varför utbildningsmiljöerna för lärarutbildning inte är mer intresserade av arbetsminnet, fortsätter Nyléhn. – Jag har en grundutbildning i biologi, och när jag började specialisera mig inom pedagogik var teorin om kognitiv belastning, det vill säga arbetsminnet, något som verkligen berörde mig.

Kunskapens makt

Jag tänkte att detta måste vara mycket relevant, men de flesta inom pedagogiska kretsar har inte ens hört talas om det. Mina studenter har inte lärt sig om arbetsminnet förrän jag träffar dem i det fjärde året av lärarutbildningen. Det hänger förmodligen samman med att kunskap om arbetsminnet är kontroversiell. Många pedagoger anser att det går emot att se hela eleven och upplever genetik som deterministisk.

Arbetsminnets begränsningar

Men om du förstår biologi vet du att generna ger oss flexibilitet. Vi föds inte som blanka blad, utan vi kommer till världen med en rad ärftliga färdigheter och flexibilitet att utveckla dessa färdigheter. Det handlar inte om gener kontra miljö. Det är inte kultur kontra natur, utan båda delarna hänger mycket ihop. Kultur är en del av vår natur.

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.