Hjärnan kan faktiskt tränas!

När min dotter var sex år började hon ta pianolektioner. Snart kunde hon spela enkla stycken som lät ganska bra, även om hon ännu inte hade lärt sig noter. Det fanns ingen tvekan om att hon hade en skicklig pedagog, men samtidigt blev jag övertygad om att hon hade talang. Upplyst av hennes framsteg sa jag: ‘Så duktig du är!’, ‘Det här har du verkligen talang för!’ och ‘Tänk att du kan spela så bra även om du nästan inte har övat!’. Efter ett halvt år stannade den snabba utvecklingen upp.

De stycken hon skulle spela blev gradvis svårare och krävde övning och misstag innan hon behärskade dem. Hon måste också lära sig noter för att komma vidare. Snart ville hon inte öva längre utan började prata om att sluta. Jag gav inte upp så lätt, eftersom erfarenheter från min egen barndom hade lärt mig att det lönade sig att hålla ut för att lära sig spela.

Mitt eget perspektiv

Jag spelade själv piano i tio år och fiol i sex år och hade flera perioder där det var tråkigt och jag inte upplevde någon framsteg. När jag kom igenom dessa perioder kände jag stor glädje över att kunna fördjupa mig mer och mer i musiken. Men för min dotter gick den här perioden inte över, och efter tre år fick hon sluta. Lärande och fasta tankemönster. Några år senare började jag undra om jag hade hamnat i en klassisk fälla med detta pianospel.

Teori om flexibilitet och lärande

Jag läste boken ‘Growth Mindset’ av Carol Dweck, som är psykolog och professor vid Stanford University i Kalifornien (Dweck, 2006). Den gav mig en ny synvinkel på hur vi bör prata med andra när de ska lära sig något. Hade den respons jag gav min dotter bidragit till att hon utvecklade en fast tankesätt, en så kallad ‘fixed mindset’? I början flöt hon på med en slags talang och upplevde framgång utan att anstränga sig mycket. Men när hon inte längre kunde spela utan att göra misstag förlorade hon motivationen. Från början borde jag kanske istället ha uppmuntrat processen och berömt ansträngningen istället för resultatet. Jag kunde också ha pratat om värdet av att göra misstag.

En tankemötesreflektion

Det är ganska uppenbart att lärande sker genom fel, och den kopplingen har Dweck integrerat i en teori om lärande och utveckling som hon kallar ‘growth mindset’, kallad lärande tankesätt på svenska. Med ett lärande tankesätt vet du att hårt arbete lönar sig. Så när du möter motstånd ger du inte upp utan provar en ny strategi eller ber om hjälp. Om du däremot har ett fast tankesätt tror du att förmågor och talanger framför allt är medfödda, och du har mindre uthållighet när du möter motstånd. Du är mest fokuserad på resultatet, inte processen, och är rädd för att misslyckas.

Lärande genom fel och ansträngning

Då kan andra upptäcka att du inte har talang, och därmed utvecklar du dig inte särskilt mycket. För att hjälpa andra att få ett lärande tankesätt är de ord vi använder för att beskriva lärandeprocessen viktiga. Personer som får etiketten ‘smart’ eller ‘talangfull’ kan vara rädda för att förlora den statusen. För att inte förlora ansiktet väljer de att undvika utmaningar och istället göra det de redan kan. Om vi däremot prisar ansträngning och hårt arbete och värdet av att lära genom att göra misstag kan vi stärka andras tankesätt. Teorin om tankesättets betydelse bygger på flera års forskning från Dwecks grupp och har även väckt andra forskares intresse.

Fast vs. lärande tankesätt

Därför finns det nu hundratals vetenskapliga artiklar om growth mindset (Sisk et al., 2018). Vissa har undersökt om det finns ett samband mellan detta sätt att tänka och goda skolresultat, medan andra har undersökt hur undervisning i lärande tankesätt påverkar inlärningsresultaten, så kallade interventionsstudier. Resultaten visar att särskilt barn från familjer med låg socioekonomisk status har nytta av att lära sig om tankesätt. Det stöds av en norsk studie som undersökte sambandet mellan tankesätt och familjebakgrund (Svensen, 2023). Resultaten visar att elever med mödrar utan högre utbildning oftare har ett fast tankesätt än elever som har högutbildade mödrar. Ett sådant fast tankesätt har sedan en negativ effekt på skolresultaten.

Lärande tankesätt i praktiken

Det gäller även elever som har ett fast tankesätt trots att deras mödrar har högre utbildning. Samtidigt har vissa av dessa studier funnit liten eller ingen effekt av lärande tankesätt, men det kan ha andra förklaringar än att det inte fungerar. Effekten av en psykologisk faktor på en grupp människor kommer sällan att vara stor och tydlig och kan lätt döljas av viktigare faktorer, som skolans kvalitet, läraren och hemmiljön. I sådana fall är stora studier viktiga, och under de senaste åren har en sådan studie just genomförts (Yeager et al., 2019). Här deltog 12 490 elever i nionde klass från 65 offentliga skolor i USA. De återspeglade variationen i elevgrupper i hela landet.

Resultat och samband

Hälften av eleverna valdes slumpmässigt ut för att få undervisning om lärande tankesätt i två sessioner à 25 minuter. Här fick de insikt i hur neuroner fungerar och att kopplingarna mellan neuroner stärks genom arbete och ansträngning. De fick också höra att precis som vi kan träna muskler kan vi träna hjärnan, och att tonåren är en tid i livet då möjligheterna till hjärnans utveckling är extra stora. Den andra hälften av eleverna fick liknande sessioner om hjärnan utan att lära sig om lärande tankesätt, så att det blev svårt att veta vilka som var med i experimentgruppen och vilka som var i kontrollgruppen.

Tankesättets betydelse

Forskarna undersökte sedan om kunskap om lärande tankesätt påverkade betygen i matematik, naturvetenskap, engelska, språk och samhällsvetenskap. Eleverna fick också svara på frågor som kartlade vilket slags tankesätt de hade. Resultaten visade att denna enkla intervention hade en tydligt positiv effekt på betygen för lågpresterande elever. Med ett lärande tankesätt ökade chansen att slutföra high school avsevärt. Och bland högpresterande elever sågs också en förändring. Här valde fler att ta kurser i avancerad matematik än bland motsvarande elever i kontrollgruppen.

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ‘Ditt smarta barn‘ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

  1. «Mindsets and human nature: Promoting change in the Middle East, the schoolyard, the racial divide and willpower». C.S. Dweck, i American Psychologist, vol 67, s. 614–622, 2012
  2. Sisk, V. F., Burgoyne, A. P., Sun, J., Butler, J. L. & Macnamara, B. N. (2018). To What Extent and Under Which Circumstances Are Growth Mind-Sets Important to Academic Achievement? Two Meta-Analyses. Psychol Sci, 29(4), 549-571. https://doi.org/10.1177/0956797617739704 
  3. Svensen, E. (2023). Mindset as a potential link between family background and high-school achievement. 
  4. Yeager, D. S., Hanselman, P., Walton, G. M., Murray, J. S., Crosnoe, R., Muller, C., Tipton, E., Schneider, B., Hulleman, C. S., Hinojosa, C. P., Paunesku, D., Romero, C., Flint, K., Roberts, A., Trott, J., Iachan, R., Buontempo, J., Yang, S. M., Carvalho, C. M., Hahn, P. R., Gopalan, M., Mhatre, P., Ferguson, R., Duckworth, A. L. & Dweck, C. S. (2019). A national experiment reveals where a growth mindset improves achievement. Nature, 573(7774), 364-369. https://doi.org/10.1038/s41586-019-1466-y

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *