Norsk
English
Lärarens nivå av kunskap om tankesätt och att hjärnan kan tränas och utvecklas har också betydelse för hur elever utvecklar sin matematiska förståelse. Det visar bland annat en studie av nästan 10 000 högstadieelever och deras prestationer i matematik.
Elevernas lärare blev intervjuade om vilken slags relation de hade till varje enskild elev. De svarade också på vilken utbildningsnivå de trodde att de olika eleverna skulle kunna uppnå. Två år senare fann forskarna ett tydligt samband mellan lärarnas förväntningar och hur väl eleverna presterade i matematik. Föräldrarnas förväntningar hade också betydelse, men lärare som hade höga förväntningar på eleverna kunde i stor utsträckning motverka effekten av föräldrar som hade liten tillit till att barnen skulle klara matematiken.
Förväntningar på utbildning
I vilken utsträckning lärare har förväntningar på eleverna är också nära kopplat till deras kunskap om hur intelligens och akademiska färdigheter kan utvecklas och tränas (Canning et al., 2019). Det visas i en kartläggning av de akademiska prestationerna hos 15 000 nybörjare inom naturvetenskap och kunskapen som deras lärare hade om människors potential att lära sig. Studenter som undervisades av lärare med en fast tankegång – att intelligens till stor del är medfött från födseln – presterade sämre än de som hade lärare med ett lärande tankesätt.
Råd till dig som undervisar i matematik:
- Reflektera över vilka attityder du har gentemot ämnet matematik. Har du en fast eller lärande inställning till din egen matematikförståelse? Är du rädd för att göra fel när du undervisar i matematik?
- Arbeta med dig själv och din egen inställning. Har du matematikångest? När uppstod den här känslan? Hur visar den sig för eleverna? Vad kan du göra för att motverka ångesten och hur den får dig att uttrycka dig? Prata med eleverna om vilka känslor de har när det gäller matematik.
- Låt gärna elever som har många negativa känslor få skriva om dem innan de gör ett prov. Vad har eleverna lärt sig om matematik hemma? Berätta att föräldrar som har matematikångest kan ”smitta” barnen utan att de vet det. Sådan matematikångest hämmar inlärningen.
- Berätta för eleverna hur matematikångest fyller upp arbetsminnet så att det blir svårt att tänka. Därför är det viktigt att prata om ångesten och hitta strategier som minskar den. Prata om att hjärnan kan tränas och värdet av att öva, göra fel och lära av misstagen.
- Berätta att ansträngning är viktigare än arv när det gäller att bli bra på matematik. Det är lika naturligt att vissa behöver längre tid än andra för att bemästra en matematisk färdighet, som det är att vissa lär sig att simma snabbare än andra. Berätta att minnet behöver upprepningar för att kunskapen ska fästa. Så träning kan inte all ske på en dag.
- Ta upp de fel som eleverna gör och diskutera dem. Vad kan ni lära av felen? Ge applåder för lärorika fel.
- Prata om hur ni tänker när ni löser en matematisk uppgift.
Mer om lärande tankesätt
Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.
Sources:
- Benner, A. D., Fernandez, C. C., Hou, Y. & Gonzalez, C. S. (2021). Parent and teacher educational expectations and adolescents’ academic performance: Mechanisms of influence. J Community Psychol, 49(7), 2679-2703. https://doi.org/10.1002/jcop.22644
- Canning, E. A., Muenks, K., Green, D. J. & Murphy, M. C. (2019). STEM faculty who believe ability is fixed have larger racial achievement gaps and inspire less student motivation in their classes. Sci Adv, 5(2), eaau4734. https://doi.org/10.1126/sciadv.aau4734
