Vad är arbetsminnet?

Det finns olika abstrakta modeller för hur arbetsminnet fungerar. Den modell jag väljer att använda, en av de mest erkända, föreställer sig att arbetsminnet består av fyra delar (Baddeley, 2010). Dessa kallas exekutiv funktion, rumsligt-visuell skissblock, fonologisk slinga och episodisk buffert.

De fyra delarna

Det var fyra ganska avancerade begrepp i en och samma mening, så låt mig försöka förklara hur de fungerar. Exekutiv funktion, även kallad styrningsenhet, ger oss förmågan till avancerad tänkande, såsom att planera, tänka analytiskt eller besluta oss för att göra något specifikt. Grunden för dessa tankar är information som exekutiv funktion får från sinnena via den visuospatiala skissblocket och den fonologiska slingan.

Utforskning av exekutiv funktion

Den visuospatiala skissblocket hanterar visuell och rumslig information, och den fonologiska slingan är ett lager för verbal information (Nyléhn, 2015). Förmodligen finns det även korttidslagring för andra typer av sensoriska intryck. Dessutom kan exekutiv funktion hämta information från långtidsminnet. Här spelar den episodiska bufferten en viktig roll genom att koppla samman färska upplevelser med relevanta minnen.

Sensoriska intryck och informationsbehandling

Översatt till ett mer vardagligt språk kan vi säga att vår centrala styrningsenhet i hjärnan kopplar samman färska sensoriska intryck och kunskap som vi har i långtidsminnet för att få oss att förstå och agera på bästa sätt. På så sätt drar vi nytta av erfarenheter och kunskap när vi står inför nya utmaningar. Tänk dig till exempel att någon beskriver hur du hittar en affär.

Visuell och verbal lagring

Du får instruktioner om att gå rakt fram förbi tre kvarter. Sedan ska du svänga höger och sedan första vägen till vänster. Affären kommer att vara på vänster sida. Du måste upprepa detta flera gånger medan du går för att hitta affären. Du måste komma ihåg riktningarna samtidigt som din exekutiva funktion hjälper dig att orientera dig. Något liknande händer när vi lägger ihop siffror: Förutom att komma ihåg siffrorna måste vi bearbeta deras värde för att hitta summan.

Koppling av erfarenheter

Var hör då begreppet korttidsminne hemma? Ofta används det som ett synonym för arbetsminnet. Andra föredrar att begränsa arbetsminnet till det som aktivt bearbetar information och låta korttidsminnet avse lagring av visuell, rumslig och språklig information under några sekunder åt gången. För dig som arbetar med undervisning är dessa definitioner inte så viktiga. Det som däremot är viktigt är att du föreställer dig hur vår centrala styrningsenhet, vår exekutiva funktion, hämtar information som den ska bearbeta.

Arbetsminnet i vardagen

Den hämtar in färska sensoriska intryck och kan koppla dem samman med kunskap som vi har lagrat i långtidsminnet. Men kapaciteten är mycket begränsad! Arbetsminnet kan bara bearbeta lite information åt gången. Om vi redan känner till en del av materialet får dock arbetsminnet hjälp av långtidsminnet.

Dynamiken i arbetsminnet

Arbetsminnet finns inte på en enda plats i hjärnan. Exekutiv funktion är till exempel till stor del placerad framför i hjärnan i de så kallade frontalloberna. De andra delarna av arbetsminnet finns utspridda över olika delar av hjärnan. Därför tycker jag att det är bättre att tänka på arbetsminnet som ett läge som hjärnan går in i när vi tar in ny information och tänker. Vi använder flera delar av hjärnan samtidigt när vi lär oss och utvecklar förståelse, men exakt vilka delar beror på vad vi står inför.”

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ‘Ditt smarta barn‘ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Baddeley, A. (2010). Working memory. Curr Biol, 20(4), R136-140. https://doi.org/10.1016/j.cub.2009.12.014