Undervisning och arbetsminnet!

Undervisning som inte tar hänsyn till arbetsminnet kan få dramatiska konsekvenser. Hela 80 % av alla barn med nedsatt arbetsminneskapacitet har för låg framsteg i läsning och matematik (Gathercole, 2008). Och studier som kopplar inlärningssvårigheter till arbetsminnet visar att nedsatt arbetsminneskapacitet är vanligt förekommande hos barn med inlärningssvårigheter.

Här har professor Joni Holmes vid Center for Attention, Memory and Learning vid University of Cambridge utfört viktigt arbete. Centret tar emot barn med inlärningssvårigheter utan att kräva någon specifik diagnos. Under 4–5 timmar genomgår de olika tester som mäter kognitiva förmågor som uppmärksamhet, episodiskt minne, exekutiv funktion, fonologisk bearbetning, icke-verbal bearbetning och arbetsminneskapacitet.

Minne och inlärning

Forskarna använder också MRI för att kartlägga vitt och grått hjärnvävnad samt hur bra olika delar av hjärnan är kopplade samman. I en sådan studie, där 530 barn deltog, hade 340 ingen diagnos (Astle et al., 2019). Resultaten visade att det var möjligt att dela upp barnen i fyra grupper, och tre av dessa grupper, vilket utgjorde ca 75 % av barnen, hade nedsatt arbetsminneskapacitet. Det finns en stark korrelation mellan arbetsminneskapacitet och skolprestationer.

Hjärnkartläggning hos barn med inlärningssvårigheter

Barn med lägre arbetsminne än genomsnittet för sin åldersgrupp får ofta svårigheter med läsning och matematik och presterar svagt i naturvetenskap. Faktum är att det går att med stor säkerhet förutse hur elever kommer att klara skolan genom att mäta arbetsminneskapaciteten (Maehler & Schuchardt, 2016). De som har låg arbetsminneskapacitet har avsevärt ökad risk att inte klara av kursplanen.

Arbetsminneskapacitet och skolprestationer

Arbetsminneskapaciteten varierar mycket från person till person och är inte fullt utvecklad förrän vid 15 års ålder. Därför kan vuxna oftast hantera 2–3 gånger mer information än barn, dvs. ca 4–7 informationselement. Inom varje åldersgrupp finns det dock stora variationer (Schewe, 2020). I en klass med 8-åringar kan 3–4 elever ha arbetsminne som en genomsnittlig 13-åring. Samtidigt kan ett motsvarande antal elever ha arbetsminne som en genomsnittlig 5-åring (Klingberg, 2013). Det innebär att de bara kan komma ihåg 1–2 element åt gången, medan klassens genomsnitt ligger på 3–5. För att alla elever ska ta till sig det viktigaste av materialet du vill förmedla är det därför avgörande att ta hänsyn till arbetsminnet när du undervisar.

Att ta hänsyn till arbetsminnet i undervisning

För mig, som har många studiepoäng i kemi, finns det en mängd erfarenheter och nyanser i begreppet kemisk reaktion. Jag kan omedelbart koppla det till förslag om energibesparing, mekanismer för nya läkemedel och liknande avancerade processer. Arbetsminnet drar nytta av all den kunskap jag har i långtidsminnet om olika kemiska reaktioner. Boken ’Superhjärnan: De bästa strategierna för inlärning’ ger ett elegant exempel på hur känd information är lättare att bearbeta än okänd information. Försök att komma ihåg bokstäverna ’krktvae’. Eftersom de inte representerar något känt är det utmanande. Men om vi omorganiserar dem till ’vakkert’, blir det enkelt (Schewe, 2020).

Mer om lärande tankesätt

Som föräldrar vill vi göra vad vi kan för att hjälpa våra barn. I boken ’Ditt smarta barn’ berättar jag hur barnens hjärna fungerar och utvecklas, och om vilka åtgärder du kan vidta för att stimulera ditt barns hjärna på rätt sätt. Då kommer barnet att få den bästa möjliga grundvalen för att lära sig att läsa, skriva och räkna – men också för att utveckla sin kreativitet, få god motorik och – inte minst – koppla av och vila. Du får många praktiska tips och övningar som kommer att skapa lust att lära och ge en känsla av framgång.

Sources:

1. Gathercole, S. A., T. P. . (2008). Working Memory & Learning, A Practical Guide for Teachers. Sage. 
2. Astle, D. E., Bathelt, J., Team, C. & Holmes, J. (2019). Remapping the cognitive and neural profiles of children who struggle at school. Dev Sci, 22(1), e12747. https://doi.org/10.1111/desc.12747 
3. Maehler, C. & Schuchardt, K. (2016). The importance of working memory for school achievement in primary school children with intellectual or learning disabilities. Res Dev Disabil, 58, 1-8. https://doi.org/10.1016/j.ridd.2016.08.007 
4. Schewe, O. O., B.  . (2020). Bruk arbeidsminnet optimalt. I Superhjernen. De beste strategiene for læring. (s. 52-53). Universitetsforlaget.