Hjärnan kan faktiskt tränas!

När min dotter var sex år började hon ta pianolektioner. Snart kunde hon spela enkla stycken som lät ganska bra, även om hon ännu inte hade lärt sig noter. Det fanns inget tvivel om att hon hade en skicklig pedagog, men samtidigt var jag övertygad om att hon hade talang. Uppmuntrad av hennes framsteg sa jag: ’Du är så duktig!’, ’Du har verkligen talang för detta!’ och ’Tänk att du kan spela så bra trots att du knappt har övat!’. Efter ett halvt år avtog den snabba framsteg.

De stycken hon skulle spela blev gradvis svårare och krävde övning och misstag innan hon behärskade dem. Hon var tvungen att lära sig noter för att komma vidare. Snart ville hon inte öva längre utan pratade istället om att sluta. Jag gav inte upp lätt, för min egen barndomserfarenhet hade visat mig att det lönade sig att hålla ut för att lära sig spela.

Min egen synvinkel

Jag spelade själv piano i tio år och fiol i sex år och hade flera perioder då det var tråkigt och jag inte upplevde någon framsteg. När jag övervann dessa perioder kände jag stor glädje över att kunna fördjupa mig mer och mer i musiken. Men för min dotter gick den här perioden inte över, och efter tre år fick hon sluta. Några år senare började jag undra om jag hade hamnat i en klassisk fälla med hennes pianospel.

Teori om flexibilitet och lärande

Jag läste boken ”Growth Mindset” av Carol Dweck, en psykolog och professor vid Stanford University i Kalifornien (Dweck, 2006). Den gav mig en ny syn på hur vi borde prata med andra när de ska lära sig något. Hade mitt svar till min dotter bidragit till att hon utvecklade en låst tankesätt, en så kallad ’fixed mindset’? I början flöt hon på något slags talang och upplevde mästring utan att anstränga sig särskilt mycket. Men när hon inte längre kunde spela utan att göra fel förlorade hon motivationen. Från början borde jag kanske istället ha uppmuntrat processen och berömt övningen istället för slutresultatet. Jag kunde också ha pratat om värdet av att göra fel.

En tankeövervägande

Det är ganska uppenbart att lärande sker genom misstag, och denna koppling har Dweck integrerat i en teori om lärande och utveckling som hon kallar ’growth mindset’, kallad ’lärande tankesätt’ på svenska. Med ett lärande tankesätt vet du att hårt arbete lönar sig. Så när du möter motgång ger du inte upp, utan försöker en ny strategi eller ber om hjälp. Om du däremot har ett låst tankesätt tänker du att förmågor och talanger i första hand är medfödda, och du har mindre uthållighet när du stöter på motgång. Du är mest inriktad på resultatet, inte processen, och är rädd för att göra fel.

Lärande genom fel och ansträngning

Då kan andra märka att du inte har talang, och därmed utvecklar du dig inte särskilt mycket. För att hjälpa andra att få ett lärande tankesätt är orden vi använder för att beskriva lärandeprocessen viktiga. Människor som får etiketten ’smart’ eller ’talangfull’ kan vara rädda för att förlora den statusen. För att inte förlora ansiktet väljer de att undvika utmaningar och istället göra det de redan kan. Om vi däremot hyllar ansträngning och hårt arbete och värdet av att lära sig genom att göra fel kan vi stärka andras tankesätt. Teorin om tankesättets betydelse bygger på flera års forskning från Dwecks grupp och har också väckt intresse från andra forskare.

Låst vs. lärande tankesätt

Därför finns det i dag flera hundra vetenskapliga artiklar om growth mindset (Sisk et al., 2018). Vissa har undersökt om det finns en korrelation mellan detta sätt att tänka och goda skolresultat, medan andra har undersökt hur undervisning i lärande tankesätt påverkar lärandet, så kallade interventionsstudier. Resultaten visar att särskilt barn från familjer med låg socioekonomisk status har nytta av att lära sig om tankesätt. Det stöds av en norsk studie som undersökte sambandet mellan tankesätt och familjebakgrund (Svensen, 2023). Resultaten visar att elever med mödrar utan högre utbildning oftare har ett låst tankesätt än elever med högutbildade mödrar. Ett sådant låst tankesätt har återigen en negativ effekt på skolresultaten.

Lärande tankesätt i praktiken

Det gäller också elever som har ett låst tankesätt trots att deras mödrar har hög utbildning. Samtidigt visar vissa av dessa studier liten eller ingen effekt av lärande tankesätt, men det kan ha andra förklaringar än att det inte fungerar. Effekten av en psykologisk faktor på en grupp människor kommer sällan att vara stor och tydlig och kan lätt döljas av viktigare faktorer som skolans kvalitet, lärare och hemmiljön. I sådana fall är stora studier viktiga, och de senaste åren har en sådan studie just genomförts (Yeager et al., 2019). Här deltog 12 490 elever i nionde klass från 65 offentliga skolor i USA. De representerade mångfalden av elevgrupper över hela landet.

Resultat och samband

Hälften av eleverna valdes slumpmässigt ut för att få undervisning om lärande tankesätt i två sessioner à 25 minuter. Här fick de insikt i hur neuroner fungerar och att kopplingarna mellan neuroner blir starkare genom arbete och ansträngning. De fick också veta att precis som vi kan träna musklerna kan vi träna hjärnan och att tonåren är en period i livet när hjärnans utvecklingsmöjligheter är stora. Den andra halvan av eleverna fick liknande sessioner om hjärnan utan att lära om lärande tankesätt, så det blev svårt att veta vem som var med i experimentgruppen och vem som var i kontrollgruppen.

Tankesättets betydelse

Forskarna undersökte sedan om kunskap om lärande tankesätt påverkade betygen i matematik, naturvetenskap, engelska, språk och samhällsvetenskap. Eleverna ställdes också frågor för att kartlägga vilket slags tankesätt de hade. Resultaten visade att denna enkla intervention hade en tydlig positiv effekt på betygen för lågpresterande elever. Med ett lärande tankesätt ökade chansen att slutföra high school avsevärt. Och bland fagligt starka elever såg man också en förändring. Här var det fler som valde att ta en kurs i avancerad matematik än bland motsvarande elever i kontrollgruppen.