Norsk
English
Finns det något som skiljer vuxna matematiker från gemene man? Flera studier tyder på att svaret är ja. Att få en djup förståelse för matematik kräver mycket mer än att vara bra på huvudräkning och andra beräkningar.
Sådana individer har också en avancerad matematisk förståelse baserad på logisk resonemang och argumentation. Matematiker har även högre IQ, bättre minne och mer motivation att lära sig matematik än genomsnittspersonen. Samtidigt råder det ingen tvekan om att de även har övat mycket, och grunden läggs tidigt.
Det framgår exempelvis av en studie som följde elever i England och USA från 10 års ålder till tonåren (Siegler et al., 2012). Forskarna fann ett tydligt samband mellan hur väl eleverna behärskade bråk och division vid 10 års ålder och hur bra de var i algebra som tonåringar. De fann också att färdigheter i bråk och division hade mycket större påverkan på senare förståelse för matematik än addition, subtraktion och multiplikation. Det kan bero på att bråk och division kräver mer avancerad matematiskt tänkande än de andra räknesätten.
Minne och motivation för matematik
Det har även gjorts studier av hjärnaktiviteten hos matematiker som tänker på matematik. Resultaten visar att hjärnaktiviteten hos matematiker som tänker på matematik skiljer sig från den man ser hos andra personer med motsvarande hög utbildning. De har högre vävnadstäthet i parietalbarken, den hjärndel som spelar en nyckelroll när vi bearbetar siffror (Sella, 2018). Här finns också IPS med sina sifferneuroner. Vidare har det påvisats skillnader i den främre hjärnbarken hos tonåringar som fördjupat sig i matematik jämfört med tonåringar som inte hade detta intresse. När man studerar hjärnaktivitet ser man att matematiker använder mindre energi när de gör beräkningar än personer som inte är bra på matematik. De bearbetar information snabbare än andra och verkar ha extra bra kommunikation mellan hjärnhalvorna (Leikin, 2021).
Biologiska faktorer hos matematiker
Så, det finns biologiska skillnader mellan högt utbildade matematiker och gemene man, men vi vet inte arvets betydelse jämfört med miljön. Svar kan endast fås genom långtidsstudier som följer många elever från ung ålder. Det viktigaste att ta med sig från denna forskning för alla som undervisar i matematik är enligt min mening att miljöpåverkan kan ha en betydande effekt.
Råd för en bra matematisk lärmiljö:
- Berätta för barnen att du tror på att alla barn kan bemästra matematik.
- Använd ett positivt språk när du pratar om matematik.
- Ge eleverna massor av uppmuntran och beröm för deras ansträngningar.
- Använd misstag som ett verktyg för lärande.
- Prata om misstag som vi kan lära oss av.
- Vi kan inte förbättras utan att göra fel.
- Prata och tänk matematiskt tillsammans.
- Var medveten om utmaningarna med arbetsminnet.
- Behöver eleven hålla ordning på för mycket information samtidigt för att lösa en uppgift?
- Kräver uppgiften mästring av för många färdigheter samtidigt?
- Särskilt uppmärksamma elever med lässvårigheter så att uppgifter med mycket text inte förstör deras glädje för matematik.
- Kom ihåg att upprepa.
- Prata med eleverna om värdet av repetition.
- Berätta att de kan träna upp hjärnan för att förstå matematik.
- Lös roliga matteproblem tillsammans.
Forskarfabriken för att knäcka koden!
Genom flera års matematikkurser har vi på Forskarfabriken märkt att många av de matteläroböcker som används i skolorna idag är utformade på ett distraherande sätt. Mycket information ges samtidigt, och roliga figurer och många färger distraherar från matematiken. Då överbelastas arbetsminnet lätt, och det blir omöjligt att lära sig.
Med vårt multiplikationshäfte får du allt du behöver för att knäcka mattekoden!
