Skydda barnen från skärmar

Sedan 2010 har antalet minuter vi spenderar framför skärmen exploderat. Sociala medier, serier, appar och spel erbjuder oemotståndliga frestelser. Men nu höjs larmet i många länder.

Jag har själv dåligt samvete efter att ha läst mycket om de skadliga effekterna av skärmtid i böckerna “Anxious Generation” av Jonathan Haidt och “Skjerm barna” av Maja Lunde. Min dotter, som är född 1998, tillhör den första generationen som hade smartphone och tillgång till Facebook, Instagram och andra kanaler genom hela puberteten. I efterhand är det lätt att se att detta inte var hälsosamt för en tonåring.

Med “gilla-markeringar”, “retweets” och “hjärtan” frigörs dopamin i hjärnan som gör oss sugna på mer.

Beroende av telefonen

Många utvecklar ett beroendeförhållande där de inte klarar av att lägga bort telefonen, och här är barn och ungdomar särskilt sårbara. För många har barndomen gått från att vara lekbaserad till att bli telefonbaserad. Barn träffas och leker via telefonen istället för att mötas på riktigt. Och med konton på sociala medier blir de sina egna varumärkesbyggare. Detta påverkar också dem som inte hoppar på trenden, eftersom de ändå spenderar mycket tid på att se vad andra gör, vilket sker på bekostnad av verkliga upplevelser.

Erfarenheterna uteblir

Smartphones ger barn och ungdomar så mycket spännande att utforska att många tappar intresset för den verkliga världen. Den blir tråkig i jämförelse. Istället för att söka upp vänner, sitter många med telefonen. Resultatet blir mindre mänsklig kontakt och färre sinnesupplevelser. Dessutom blir det mindre tid för sömn, vilket också ökar risken för psykiska problem. Symptomen liknar de som följer beroende av droger och spel.

Onaturlig kommunikation

Skillnaderna mellan den “riktiga” världen och den digitala är många, skriver Haidt. När vi kommunicerar digitalt blir kroppsspråket osynligt. Kommunikationen behöver heller inte vara synkron. Vi kan skicka ett meddelande eller kommentera något utan att få svar direkt, och vi kan kommunicera med många samtidigt, och i extrema fall nå ut viralt. När vi träffar folk i verkligheten är det ganska annorlunda. Vi kommunicerar med hela kroppen och synkront med dem vi är med. Och oftast är det bara en eller några få personer.

Depression och ångest

Förekomsten av depression och ångest har ökat drastiskt i många länder sedan 2010. Samtidigt har tiden barn och ungdomar tillbringar framför skärmar ökat från år till år. Ofta handlar det om mer än fyra timmar per dag. Många är mer eller mindre konstant inloggade, och detta går ut över fysisk aktivitet, sömn, koncentrationsförmåga och kontakt med andra människor. Nu menar allt fler att denna korrelation inte är slumpmässig. Telefonen är inte längre en digital schweizisk armékniv med coola och praktiska appar. Istället har den förvandlats till en pryl där stora företag tävlar om att hålla vår uppmärksamhet så länge som möjligt.

Flickor mest utsatta?

Här i Norge har antalet flickor som upplever psykisk ohälsa ökat med 76,3% från 2010 till 2018, och för pojkar är siffran 51,3%. Den norska Ung-HUNT-undersökningen, som kartlägger ungdomars psykiska hälsa, visar liknande resultat. Flickor verkar vara mer sårbara än pojkar. Skillnaden kan bero på att flickor i större utsträckning använder visuella plattformar där utseende och framgång är extremt viktigt.

Skydda barnen

Maja Lunde menar att för mycket skärmtid också kan förklara att hela 78 procent av pojkarna och 88 procent av flickorna i Norge rör sig för lite. Jag tänkte detsamma när jag inte såg ett enda barn som var ute och åkte pulka eller skidor när jag tidigare i år var på vintersemester i en liten by i Finnmark. Vår digitala vardag har också många andra negativa effekter, menar Lunde. När barn förses med skärmar som slukar dem, och vuxna är upptagna av sina egna skärmar, uppstår två murar mellan dem. Det finns dessutom ett starkt samband mellan ADHD, autism, förmåga att reglera känslor och skärmanvändning hos små barn. Skärmanvändning leder också till sömnbrist, vilket i sin tur kan kopplas till aggression, mobbning och beteendeproblem hos barn i olika åldrar.

Digitalisering av skolan

Lunde är också kritisk till den digitalisering som skett i den norska skolan de senaste åren. Kommunerna har trott att allt skulle bli bättre bara varje elev fick en digital enhet. Men enligt en rapport från OECD, har elever som använder mycket digital teknik i skolan sämre inlärningsresultat. I Sverige har man gjort liknande erfarenheter, särskilt i matematik. Ju mer teknik, desto mindre matte lärde sig eleverna.

Hjärnan är inte ensam

Förklaringen kan vara att hjärnan ofta lär sig bäst i samspel med kroppen, som jag berättar om i min egen bok “Ditt smarta barn“. Att räkna på fingrarna hjälper till exempel barn att utveckla en mental tallinje. Och det är lättare att komma ihåg ord som lärs in tillsammans med en rörelse. Det visar bland annat en kinesisk studie av barn som skulle lära sig engelska.

Att skriva ord för hand eller koppla ord till handrörelser gav bättre inlärning än att bara höra och läsa orden. Att arbeta med orden på datorskärm gav också sämre inlärning.

Vi var naiva

Jag har svårt att förstå hur jag kunde vara så naiv när min egen dotter var tonåring. Den enda förklaringen jag finner är att allt var så nytt och att utvecklingen gick i en rasande fart. När jag loggade in på Facebook 2006 var det först och främst gratis och roligt. Jag kunde inte genomskåda affärsmodellen som låg bakom. Jag såg inte heller farorna som lurade när vi åkte på semester till USA 2008 och köpte iPhones till hela familjen. Lyckligtvis har vi på Forskerfabrikken alltid hållit fast vid att ge barn verkliga upplevelser med natur och experiment.

Skärmråd för föräldrar från boken “Skjerm barna”

• Prioritera lek, fysisk aktivitet och tid med andra människor i barnets uppväxt.
• Var extremt försiktig med att använda skärmen som barnvakt/napp.
• Respektera åldersgränser på spel och appar.
• Se till att det finns filter på barnets enheter, så att de inte exponeras för skadligt innehåll.
• Begränsa tiden barnet får använda digitala enheter med hjälp av skärmtidsappar som Screen Time och Google Family Link.
• Låt barnets rum vara fritt från digitala enheter.
• Stäng av alla enheter en timme före sänggåendet. Och se till att barnet får tillräckligt med sömn.
• Följ UNESCO råd om skärmtid. Ingen skärm för barn under två år, max en timme per dag för småbarn mellan två och fem, och max två timmar för barn och ungdomar.
• Uppmuntra till att även digitala aktiviteter är sociala, som att spela eller se en film tillsammans.
• Vänta så länge som möjligt med att ge barnet tillgång till en egen digital enhet. Ingen smartphone till barn under fjorton år.
• Vänta med sociala medier tills ungdomen är minst sexton år.
• Stötta eller ta själv rollen som den jobbiga personen på föräldramötet som pratar om att vi måste börja med oss själva. Det är inte bara våra barn som förlorar sömn, dagdrömmande, tristess, fysisk aktivitet, kreativitet, läsning, koncentration och socialt umgänge till skärmen. Detta gäller även vuxna.

Källor:

1. The Anxious Generation, Jonathan Haidt, Penguin Press, 2024.
2. Skjerm barna, Maja Lunde, Kagge, 2024.
3. Ditt smarte barn, HS Finstad, J. M. Stenersens Forlag, 2023.
4. Pedagogikk på lag med hjernen, HS Finstad, Universitetsforlaget, 2024.