Framtidens färdigheter 

Vi lever i en tid där allt förändras i snabb takt. Ingen vet säkert vad framtiden kommer att innebära. Det krävs många färdigheter, och en av de viktigaste är metakognition. Att tänka på hur vi tänker. Med insikt och kontroll över våra tankar får vi en superkraft när vi står inför nya situationer. 

Metakognition är avgörande för att bemästra skolan och vuxenlivet. Denna slutsats kan dras efter en genomgång av 137 forskningsrapporter. När vi reflekterar över hur vi tänker och känner, förstår vi oss själva bättre. Den insikten kan vi sen använda för att utveckla tänkstrategier för olika utmaningar. 

Vill du att ditt barn ska få superkrafter?

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för att lära dig hur!

Att tänka på hur man tänker 

Metakognition gör oss aktiva i vårt eget lärande. I vissa situationer kan vi till exempel upptäcka att vi är för impulsiva. Då kan det vara klokt att stanna upp och tänka efter. I andra situationer kanske vi är rädda för att misslyckas. Vi behöver våga.

Metakognition är också användbart när vi behöver sätta ett mål och lägga upp en plan för att nå målet. På vägen mot målet kan vi reflektera och göra justeringar vid behov. 

Det börjar tidigt 

Redan från det att barn är fem år gammalt har förmågan till metakognition betydelse för hur lätt de lär sig. Därför är det bra att börja tidigt med att prata med barn om hur de tänker, och vi bör aldrig sluta. Melanie Maximino-Pinheiro har nyligen doktorerat i metakognition hos barn.

Hon lät femåringar leka med ett konstruktionsspel. Efteråt intervjuade hon dem om hur de upplevde spelet och varför de tänkte som de gjorde. Samtidigt utförde barnen olika tester. Det visade sig att de som kunde prata om hur de tänkte, hade också kommit längst i sin språkliga och matematiska förståelse. 

Metakognition i vardagen

Tänk dig att du står i ditt kök och får en impuls att göra vitlökssmör till dagens middag. Du tar fram din mobil, söker upp ett enkelt recept och börjar genast samla ihop det du behöver: smör, vitlök, citronsaft och peppar.

Men du saknar en ingrediens. Du har ingen persilja. Vad gör du då? Jo, du är kreativ och tänker att gräslöken du har på köksbänken kan fungera lika bra, och du blandar in den i smöret. Men när du senare läser slutet av receptet, får du en rekommendation att använda kryddan körvel som ersättning.

När du njuter av maten kanske du är nöjd, men du inser också att ett mer systematiskt tillvägagångssätt kunde ha gett ett bättre resultat. Så nästa gång du står inför något okänt, väljer du att få en överblick innan du börjar. Att ha reflekterat över hur du tänkte får dig att agera annorlunda.

Metakognition när det verkligen gäller 

Själv lärde jag mig en läxa när min man klagade över yrsel. Det visade sig bero på skyhögt blodtryck. Efteråt frågade jag mig själv hur jag hade tänkt och känt. Jag insåg att jag inte hade varit mottaglig för det han sa, utan fortsatte med mitt eget. Jag tog det inte på allvar utan avfärdade det som “mansförkylning”.

I efterhand har jag försökt vara mer uppmärksam när familj och vänner berättar om obehag eller sjukdom, och även om det oftast inte har funnits anledning till oro, har det ibland varit avgörande. En lördag tog jag till exempel med min dotter till akuten på grund av en ond fot och lätt feber. Sent på natten tog de ett blodprov innan vi blev hemskickade.

Tre dagar senare, när hon höll på att utveckla sepsis, avslöjade detta prov exakt vilken bakterie som orsakade det, så att hon kunde få rätt antibiotika. 

Metakognition i experiment 

På Forskarfabriken är det roligt att lära när vi gör experiment. Men experimenten erbjuder inte bara lärande av fakta och spännande sinnesupplevelser. De kräver också många olika tankeprocesser. Ibland måste barnet arbeta systematiskt medan det följer instruktioner.

Andra gånger måste det tänka kreativt för att hitta nya lösningar och förstå sambandet mellan orsak och verkan. Under processen kanske barnet också måste vara tålmodigt och vänta en stund innan resultatet visar sig.

Därför pratar vi med barnen om hur de har tänkt och känt, förutom att diskutera själva experimentet. På så sätt hjälper vi dem att utveckla sin metakognition. 

Bakterieforskning 

Ett exempel är ett experiment där vi forskar på bakterier. Först måste vi arbeta systematiskt och noggrant när vi förbereder de filmer vi ska använda för att ta bakterieprover på olika ställen. Sedan måste vi tänka kreativt när vi formulerar hypoteser om var det finns mycket och lite bakterier. Är det till exempel flest bakterier på pojkars eller flickors mobiler? Resultatet får vi först efter några dagar, eftersom det tar tid att odla fram bakteriekolonier.

När vi pratar med barnen om hur de har tänkt, kommer de att upptäcka att de både har arbetat systematiskt, kreativt och analytiskt. De har dessutom behövt vara tålmodiga. De tränar sin metakognitiva superkraft. 

Så blir vi bra på metakognition 

Vill du hjälpa ditt barn, och kanske dig själv, att tänka metakognitivt har vi följande råd att dela med dig av: 

  • Gör det till en vana att stanna upp och fråga hur du tänker i olika situationer. Bra frågor kan vara: 
  • Hur löste du den här uppgiften? 
  • Hur tänkte du? 
  • Vad kände du? 
  • Hur påverkade känslorna dina tankar? 
  • Var något svårt eller lätt? Varför tänker du så? 
  • Prata med dig själv om hur du tänker. En inre dialog gör det lättare att förstå vad som fungerar. Gradvis får du större självinsikt. 
  • Kom ihåg att intelligens inte är medfödd, utan beror på hur vi tränar våra tankar och hur mycket vi övar. Vi måste öva flera gånger på samma sak för att ny kunskap ska fastna. Och mellan övningarna behöver vi pauser och sömn. På så sätt får hjärncellerna tid att bygga nya kopplingar och lagra kunskapen i långtidsminnet. 

Källor: 

  1. Impact of the Metacognitive Educational Program Cogni’Scol on the Academic Success of Middle School Students, Pauline Allix et al, Mind, Brain and Education, vol 18, 2024 
  2. A systematic framework of creative metacognition, Izabela Lebuda et al, Physics of Life Reviews 46 (2023) 161–181 
  3. Metacognition as a mediator of the relation between family SES and language and mathematical abilities in preschoolers, Mélanie Maximino-Pinheiro et al, Nature, 6 maj, 2024 

En tanke om “Framtidens färdigheter 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *