Världsvetenskapsdagen

I en tid då desinformation sprids snabbare än vetenskapliga fakta är det avgörande att vi kan tänka kritiskt och vara vaksamma mot felinformation.

Varje år den 10 november uppmärksammar vi Världsvetenskapsdagen för fred och utveckling, en dag som instiftades av UNESCO år 2001 för att främja vetenskapens viktiga roll i samhället och för att säkerställa att kunskapen från forskningen kommer alla till nytta.

Det är ett bra tillfälle att fira vetenskapens framsteg, men också att reflektera över hur vi kan säkerställa att den förstås och används på ett bra sätt.

Farligt felinformerade

I den digitala tidsålder vi lever i är behovet av vetenskapligt medvetande och källkritik större än någonsin. Detta blev tydligt när en av sommarens stora trender på sociala medier var att hoppa över solkrämen och sola när UV-strålningen var som starkast.

Påståenden om att solen inte är så skadlig som forskare hävdar och att UV-strålning kan vara ”naturlig” och ”hälsosam” i stora mängder spreds snabbt – trots att Cancerfonden varnade för att UV-strålning är en av huvudorsakerna till hudcancer.

Även i ett land som Norge, där vi vanligtvis litar på forskning och hälsoråd, visar sådana trender hur snabbt felinformation kan sprida sig och hota vår hälsa. Därför är det viktigt att vi lär oss att vara kritiska till de källor vi möter på nätet och att vi sätter vår tillit till forskning som baseras på en stabil vetenskaplig grund.

Kampen om sanningen

En annan viktig aspekt av spridningen av felinformation är hur konspirationsteorier kan underminera tilliten till vetenskapen.

I USA pågår nu en valkampanj, där vi ser hur kampen om väljarnas röster också är en kamp om sanningen.

Konspirationsteorier florerar, och miljoner väljare riskerar att rösta baserat på information som helt enkelt inte stämmer. Detta är farligt eftersom det försvagar demokratins grundläggande princip om att vi ska fatta informerade beslut baserade på fakta.

När vetenskap och forskning ifrågasätts riskerar vi att fatta beslut baserade på känslor och felaktiga uppfattningar i stället för på faktiska förhållanden.

Vilseledande vetenskap

Det kan också vara lätt att gå vilse i vetenskapens och statistikens värld, särskilt när vi stöter på samband som kanske är lite för bra för att vara sanna.

Ta till exempel den berömda statistiken som visar ett mystiskt samband mellan antalet filmer med Nicholas Cage och antalet drunkningsolyckor i pooler.

Data kan tyda på att ju fler Cage-filmer som produceras, desto fler människor drunknar i sina pooler.

Det kan självklart vara frestande att dra slutsatsen att Cage på något sätt är en riskfaktor för drunkningsolyckor, men då är det viktigt att komma ihåg att korrelation inte är detsamma som kausalitet.

Människohjärnan är skapad för att se mönster och sätta saker i system, och detta exempel visar bara hur viktigt det är att inte dra slutsatser utan ordentliga bevis.

Att tolka slumpmässiga samband som bevis för en större koppling kan leda till missförstånd – och i värsta fall till konspirationsteorier.

Världsvetenskapsveckan

På Forskarfabriken vill vi rikta extra fokus på vad världsvetenskapsdagen har att säga om framtiden, nämligen våra barn.

I år, precis som förra året, vill vi därför göra det enklare att inspirera barn till kritiskt tänkande och vetenskaplig nyfikenhet. Därför ägnar vi hela nästa vecka åt att fira vetenskapen i vår webbutik.

Under vår vetenskapsvecka får du 50 % rabatt på ett brett urval av produkter som är utvecklade för att skapa engagemang för forskning och fakta – samtidigt som man har kul!

Länge leve vetenskapen!

Bluff eller fakta

Och till dig som har sett våra videor med bluff- eller faktafrågor hittar du facit här:

FAKTA: Om man försökte släcka solen med en superjättestor vattenslang skulle den faktiskt bli ännu starkare.

BLUFF: Månen rör sig långsamt längre och längre bort från jorden och kommer om några miljarder år att släppa taget om vår planet helt och hållet.

Källor: