När det helt osannolika händer är det lätt att tro att universum eller en högre makt ingriper i våra liv. Men är det verkligen så? Nej, säger matematikerna.
Jag hade ingen klar plan för vart jag skulle springa när jag besökte Finnmark i augusti förra året. Jag åkte till Kvalsund, ett ställe jag har många fina barndomsminnen från, när jag brukade åka dit med mamma för att besöka mormor.
Helt impulsivt bestämde jag mig plötsligt för att ta in en återvändsgränd för att utforska en stig i slutet av vägen. Jag har gått här flera gånger med min mamma när vi var på fisketur. Efter några hundra meter körde en bil förbi och stannade bakom mig. Plötsligt hörde jag någon ropa ”Hanne”. Jag vände mig om och en helt okänd äldre kvinna steg ut ur bilen. Hon gick leende mot mig, och innan jag visste ordet av det fick jag en varm kram.
Det visade sig att hon var en barndomsvän till min mamma som dog för mer än 20 år sedan, och hon kände igen mig eftersom jag ser mycket ut som mamma.
Griper en högre makt in?
Efteråt tänkte jag att det var en konstig tillfällighet. För det var ju ganska osannolikt att vi skulle ha mötts på annat sätt. Denna väninna bodde nämligen inte här, utan var bara på en snabb genomfart och hade precis som jag på impuls tagit denna återvändsgränd.
Jag är inte ensam om att tänka så när osannolika saker händer, som att syskon som blivit adopterade bort hittar varandra efter många år, eller att pin-koden du har på ditt bankkort är densamma som toalettkoden på kaféet du besöker. Men är sådana händelser egentligen så osannolika?
Det osannolika är också sannolikt
Låt oss titta närmare på min händelse i somras. För det första, denna by besöks främst på sommaren. Finnmark är inte lika populärt på vintern. För det andra, den mest populära månaden är augusti, för då är myggsäsongen över och bärsäsongen på topp. För det tredje, hur många vägar finns det egentligen i denna by? Faktiskt inte fler än tre.
Därmed var mitt möte i somras kanske inte så osannolikt ändå, och så är det i många fall. Om något händer tillräckligt ofta, så kommer också osannolika sammanträffanden att ske. Ta till exempel musik. En oktav består av 12 toner. Fyra toner kan kombineras på 20 736 olika sätt. När det släpps 60 000 låtar varje dag på Spotify, är det oundvikligt att vissa tonkombinationer blir lika.
Sanndrömmar?
Låt oss till exempel föreställa oss att alla i Oslo har en femhundradels chans att drömma om vad som kommer på nyheterna nästa dag. Eftersom det bor mer än 500 000 människor i Oslo, kan en person vakna varje morgon och känna att hen är synsk.
En liknande mekanism förklarar vad som hände i det bulgariska lotteriet 2009. Då drogs vinnartalen 4, 15, 23, 24, 35 och 42 ut två gånger i rad, en tillfällighet som kan verka omöjlig, men som rent matematiskt borde kunna ske ungefär vart 43:e år.
Vissa sammanträffanden är inte slumpmässiga
Samtidigt bör vi inte avfärda alla märkliga sammanträffanden som slump, för det kan finnas ett orsakssamband.
Ta till exempel forskaren Steve Horvath som undersökte om en viss typ av kemiska etiketter på DNA kunde kopplas till sexuell läggning. Han fann ingen sådan koppling, men däremot fann han ett tydligt samband mellan kemiska etiketter på DNA och ålder.
Han kunde ha avfärdat det som en tillfällighet, men valde att undersöka saken närmare, och det visade sig vara sant. När vi blir äldre flyttar kemiska etiketter sig runt vårt DNA på ett specifikt sätt. Dessa förändringar använde Horvath för att utveckla en metod för att mäta människors ålder med hjälp av lite DNA, en så kallad epigenetisk ”klocka”.
Idag finns det flera sådana klockor. Med hjälp av ett litet DNA-prov kan de till exempel säga något om åldern på en flock utrotningshotade djur eller biologisk ålder för olika organ i människokroppen. Mycket är alltså slumpmässigt även om det är osannolikt, men vi måste samtidigt vara öppna för nya upptäckter.
Källor:
New Scientist, 11. desember 2024