Vad lär egentligen ditt barn i skolan?

«Vi håller kunskap och förnuft och sanning högt i ära», lät det runt mig från alla håll när jag nyligen mötte lärare för en debatt om den svenska läroplanen. För i god stil inledde vi debatten med allsång. Men sångstroferna speglar tyvärr inte det som sker i den svenska skolan.

Läroplanen är full av verb om allt ditt barn ska göra och färdigheter det ska behärska, men innehåller väldigt få detaljer om vad det faktiskt ska kunna. Redan från första klass ska våra barn diskutera, utforska, reflektera och tänka kritiskt. Vilken kunskap de behöver för att utföra dessa uppgifter är till stor del överlämnat till den enskilda läraren och skolan.

Utforskande pedagogik

Det stora fokuset på färdigheter påverkar även den pedagogik som lärarna använder. Metoderna ska vara utforskande och elevaktiva. Men allt fler lärare upplever att det inte fungerar. För det är omöjligt att tänka kritiskt och utforskande utan att ha något att tänka med, och allt fler elever saknar grundläggande allmänbildning.

Bristande ordförråd

De kan inte namnen på länderna i Europa och vad huvudstäderna heter. De förstår inte uttryck och ordspråk. När en lärare skulle få sina elever att läsa ”Den tionde landeplågan” av Arnulf Øverland var han tvungen att först förklara vad ”landeplåga” betyder. Ingen hade hört talas om de tio landeplågorna i Bibeln som Gud sände till egyptierna, och endast två elever hade en vag idé om att ”landeplåga” skulle kunna vara en låt som spelades över hela landet.

Läroplanen samarbetar inte med hjärnan

Gemensamt för alla lärare som deltog denna kväll var att de hade blivit medvetna om att hjärnan är viktig när elever ska lära sig något. Baserat på erfarenheter från klassrummet hade de blivit intresserade av forskning om hjärnan och lärande, och insett att elever inte kan tänka kritiskt om kunskap utan att den redan är i långtidsminnet.

Men när de ändrade sin undervisning så att de tog hänsyn till hjärnans behov lärde sig eleverna mycket mer. Det innebar att de i större utsträckning förklarade och visade eleverna vad de skulle göra. På så sätt fick eleverna tillräcklig kunskap i långtidsminnet innan de blev ombedda att tänka kritiskt om ett ämne.

Eleverna lär sig helt olika saker

Vår diffusa läroplan leder också till att lärare väljer att arbeta med olika teman och lägga olika vikt vid delarna i kursplanen. Så när elever från olika grundskolor samlas på en högstadieskola finns det stora skillnader i vad de kan. Vissa kanske har lärt sig om geografi och har översikt över de olika världsdelarna, medan andra vet lite eller ingenting.

Samma problem sprider sig upp till gymnasiet, där eleverna kommer från många olika högstadieskolor. Diffusa läroplaner gör också uppgiften för nyutbildade lärare extra utmanande. Dessutom har många skolor minskat på inköp av läromedel samtidigt som allt fler bra digitala källor är bakom betalvägg.

Vad kan du som förälder göra?

Som förälder kan du inte förvänta dig att skolan förändras över en natt. Så om du vill säkerställa att ditt barn får en grundmurad allmänbildning, måste du ta initiativ själv. Här är några råd om vad du kan göra:

• Tänk igenom vad du tycker att ditt barn bör kunna om olika ämnen som historia, geografi, hälsa, naturvetenskap, politik och samhälle. Hjälp ditt barn att få denna kunskap genom att läsa, titta på film, gå på museer och liknande. Kan ni prenumerera på en tidning eller tidskrift för barn? Hittar ni spännande böcker på biblioteket? Kan ni göra utflykter i naturen? Möjligheterna är många.
  
• Prata om det ni upplever och prata om viktiga ord och vad de betyder. Ta gärna upp ord som är aktuella i nyhetsflödet. Om ditt barn är väldigt intresserat av något, prata om det också. Troligtvis kan intresset kopplas till kunskap om andra områden.
  
• Om ditt barn har svårt i matematik är chansen stor att hen inte har fått en detaljerad förklaring på hur man ska lösa en viss typ av uppgift steg för steg. En annan orsak kan vara att barnet inte har fått öva tillräckligt på en färdighet innan hen ska lära sig en ny. Därmed blir den inte automatiserad.
  
  Försök att hjälpa till genom att förklara noggrant och säkerställ att barnet övar tillräckligt. Vissa saker måste memoreras, som multiplikationstabellen.
  
• Om ditt barn inte har automatiserat läsningen, låt hen läsa det som är mest motiverande, som serietidningar, text i ett datorspel eller textning av en film. Det viktigaste är att läsa.

Källor

1. Knowledge- and Evidence-Based Education: Reasons, Trends, and Contents. Mind, Brain and Education, vol 5, 2011
   
2. https://www.gov.uk/national-curriculum
   
3. Dyslexia and dyscalculia, edited by Michael A. Skeide, Best Practice and Policy in Math Education, s 444-460, Cambridge University Press, 2022
   
4. https://www.utdanningsnytt.no/undskyld-sier-dansk-forsker/152155?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTAAAR1mZ7IKWyW6ONmS7u8u3zYiCcIu0boinfQGA6YYl4Zy8AiGrGddXyaCFlE_aem_2OutQflV0EUg4Lr8kr842Q