Barn behöver pauser för att lära sig

När något är svårt att förstå är hemligheten att inte ge upp, utan att istället anstränga sig lite extra. Det färre vet är att det är minst lika viktigt att ta pauser medan vi lär oss.

Denna paus-effekt bevisades redan 1885 av den tyske forskaren Hermann Ebbinghaus. Han genomförde mängder av minnesexperiment med 2300 nonsensord. På så sätt upptäckte han en glömskekurva. Redan efter 20 minuter hade han glömt många av orden han hade memorerat, och hälften var borta inom en timme. Ett dygn senare kom han bara ihåg några få ord – men dessa mindes han å andra sidan väldigt väl. Sömn fungerade som ett slags lim för minnet.

Pauser och repetition

Sedan undersökte han effekten av pauser och repetition – och det fanns ingen tvekan. Han kom ihåg betydligt mer om han tog en paus innan han gick tillbaka till listorna och memorerade orden igen. Trots att många andra forskare har kommit fram till samma sak, får pauser och deras betydelse för inlärning fortfarande lite uppmärksamhet. Hjärnforskaren Torkel Klingberg vid Karolinska Institutet i Stockholm menar till och med att det är den mest välbelagda effekten inom lärande som fått minst uppmärksamhet.

Hjärncellerna behöver vila

Om de som gör läroplaner och läromedel hade tagit hänsyn till paus-effekten, skulle det finnas mycket större fokus på pauser och repetition – både under lektionerna, under veckan och över längre tidsperioder. När elever får ta en paus får hjärncellerna tid att återhämta sig. Och när vi gör samma sak flera gånger med pauser emellan, lagras ny kunskap i långtidsminnet. I den här processen är pauser som inkluderar sömn särskilt viktiga. I stället är undervisningen ofta upplagd efter tema för tema, så kallad ”massad inlärning”, gärna i dubbelpass. Först när ett prov närmar sig kommer repetitionen in i bilden.

Bäst att lära sig över flera dagar

Ta till exempel en studie på 36 barn som delades in i tre grupper. Grupp 1 fick lära sig om hur näring färdas i en näringskedja under fyra pass på en och samma dag. Grupp 2 fick sina fyra pass fördelade över två dagar i följd – alltså två pass per dag. Den tredje gruppen fick däremot undervisning en gång per dag under fyra dagar i rad. Alla barn testades sedan på hur väl de kunde överföra det de lärt sig till ett annat ekosystem. De som fått undervisningen utspridd över fyra dagar kom ihåg mest.

Ta paus från läxorna

Pauser är också viktiga när barn gör läxor hemma. Det är lätt att kräva att inget annat får hända förrän läxorna är klara, men om det tar mer än 10–20 minuter för yngre barn, och lite längre för äldre barn, bör sådana regler ses över. Istället kan man lägga in små pauser i form av mat, lek eller något annat trevligt. På Forskarfabriken har vi särskilt goda erfarenheter av att använda experiment som pausinslag när vi jobbar med matematik. Det är ett centralt inslag i våra mattepaket.

Källor:

1. Smolen, P., Zhang, Y. & Byrne, J. H. (2016). The right time to learn: mechanisms and optimization of spaced learning. Nat Rev Neurosci, 17(2), 77-88. https://doi.org/10.1038/nrn.2015.18 
2. Versteeg, M., Hendriks, R. A., Thomas, A., Ommering, B. W. C. & Steendijk, P. (2020). Conceptualising spaced learning in health professions education: A scoping review. Med Educ, 54(3), 205-216. https://doi.org/10.1111/medu.14025 
3. Vlach, H. A. & Sandhofer, C. M. (2012). Distributing learning over time: the spacing effect in children’s acquisition and generalization of science concepts. Child Dev, 83(4), 1137-1144. https://doi.org/10.1111/j.1467-8624.2012.01781.x 
4. Jaap M. J. Murre, e. a. (2015, July 6). Replication and Analysis of Ebbinghaus Forgetting Curce. PLOS One, pp. 1-23.
5. Klingberg, T. (2013). The Learning Brain. Oxford University Press.