Kreativ av kunskap

Hämmar skolan barns kreativitet? Det menade konstpedagogikprofessor Sir Ken Robinson i det mest sedda TED-föredraget genom tiderna. Enligt honom är det rädslan för att svara fel, kombinerat med konstämnenas låga status i skolan, som kväver kreativiteten. Så enkelt är det ändå inte.

Kreativitet bedöms oftast utifrån två kriterier: hur nyskapande och hur användbart det som skapas är. I skolan möter eleverna för det mesta andra krav. De ska lära sig läroplanen, genomföra prov, plugga fakta och följa regler. Ändå visar en omfattande forskningsgenomgång att skolgång faktiskt stärker barns kreativitet.

Kreativ av skolgång

Myten om att skolgång hämmar kreativiteten stämmer alltså inte. Elever som klarar sig bra i skolan får också höga poäng på kreativa test. Effekten är extra stark om eleverna får lära sig vad kreativitet är. Det visar en genomgång av sex studier där skolelever har fått fördjupa sig i kreativa projekt. Att ha en kreativ fritidsaktivitet och att vara öppen för nya upplevelser har också en positiv effekt. Kreativiteten stimuleras också när undervisningen ger träning i att ta andras perspektiv, göra tankekartor och innehåller olika utflykter. Dessutom kan kreativt tänkande också ske i andra skolämnen som matematik och naturvetenskap.

Från många idéer till en

Den viktigaste orsaken till att skolgång stimulerar kreativiteten är ändå troligen den kunskap barn får i skolan. För vi kan inte tänka kreativt utan kunskap. Innan vi kommer fram till en nyskapande idé måste många idéer läggas på bordet. Och i denna inledande process använder vi kunskapen vi har i långtidsminnet. Kunskap från olika områden som kopplas samman på nya sätt. Därefter måste vi analysera oss fram till vilken som är den bästa lösningen.

Kunskap är nyckeln

Kunskap och kreativitet är därför inte motsatser. Kreativitet växer fram ur kunskap. Särskilt det att ha ett rikt språk är viktigt för kreativiteten. Genom att koppla samman begrepp på olika sätt uppstår nya idéer. Här spelar hjärnområdet hippocampus, som kan jämföras med en bibliotekarie, en huvudroll genom att hämta fram information från långtidsminnet. Ju mer kunskap vi har lagrad, desto fler kreativa tankar kan vi skapa. Det förklarar att de största resultaten inom vetenskap, teknik och konst har uppstått genom hårt arbete och utbildning under många år.

Superkrafter

Därför har vi definierat “Att ha kunskap” och “Att tänka kreativt” som två av fem superkrafter i Forskerfabrikken. De tre andra är “Att tänka systematiskt”, “Att kunna vänta på en belöning” och “Att inspirera andra”. I allt från sommarskola till julkalender gör vi barn uppmärksamma på dessa färdigheter. När barn utforskar naturvetenskap och matematik uppstår nämligen många möjligheter att träna dessa färdigheter.

Källor

1. Linking Disparate Strands: A Critical Review of the Relationship Between Creativity and Education, Educational Psychology Review, 36, 2024
2. Using a model of domain learning to understand the development of creativity, Educational Psychologist, 59, 2024
3. Creativity training programs in primary education: A systematic review and meta-analysis, Thinking Skills and Creativity, 2022
4. Neural representations of noncentral events during narrative encoding predict subsequent story ending originality, Sci. Adv. 2025
5. Predictors of Change in Creative Thinking Abilities in Young People: A Longitudinal Study, Journal of Creative Behaviour, vol 58, s 262-278, 2024

Hanne S. Finstad