Elefanten i klassrummet

Svenska elever lär sig allt mindre. Allt från sociala medier till pandemin och föräldrar får skulden. Varför pratar vi så lite om undervisningen?

Om vi blickar västerut mot vårt grannland England blir svaret ett annat. Där har eleverna klarat sig betydligt bättre i PISA mellan 2015 och 2025 i förhållande till andra OECD-länder, trots att skolorna stängdes under pandemin. När svenska elever presterar allt sämre trots att Sverige höll skolorna öppna, tyder det på att pandemin inte är avgörande. Problematiskt användande av sociala medier bland barn och ungdomar är dessutom minst lika utbrett i England som i de skandinaviska länderna. Därmed kan vi också stryka dessa faktorer från toppen av listan. Vidare presterar elever i Wales, Skottland och Nordirland sämre än elever i England, trots liknande ekonomiska förutsättningar och familjekultur. Så vad gör England annorlunda?

Landet som går mot strömmen

Efter omfattande protester lanserades en ny läroplan i England 2013. Den var kunskapsrik, ämnesspecifik och krävande. Lärarna fick tydliga besked om vad eleverna skulle lära sig och i vilken ordning. De behöll friheten att välja undervisningsmetod, med undantag för läsinlärningen. Där blev de skyldiga att följa ljudmetoden, där eleverna först tränar systematiskt på att koppla ljud till bokstäver och därefter sätta samman dem till ord. Andelen sexåringar som klarade landets lästest steg från 58 till 82 procent under de följande åren.

Kunskap eller kompetenser?

Pedagogiken i Norge, Sverige och Danmark har utvecklats i en annan riktning. Läroplaner som tidigare innehöll gott om kunskapsmål har ersatts av progressiv pedagogik och verb som ska beskriva vilka kompetenser eleverna ska utveckla.

I den norska läroplanen ska till exempel de yngsta eleverna i årskurs 1 och 2 lyssna på och samtala om skönlitteratur och sakprosa på bokmål och nynorska samt diskutera skillnader och likheter mellan talat och skrivet språk. I matematik ska de använda talsymboler, talord, teckningar och konkret material för att representera tal och mängder på olika sätt och översätta mellan de olika representationerna.

Skolan kräver alltså att våra barn ska tänka avancerat och reflekterande redan från första klass – innan de har fått de kunskaper de behöver för att tänka. Kontrasten till den engelska läroplanen är stor. I matematik för årskurs 1 beskrivs exempelvis i detalj hur eleverna ska öva på att räkna och vilka tal de ska kunna skriva.

Eleven i centrum?

Den progressiva pedagogik som dominerar i Skandinavien sätter eleven i centrum. Lärandet sker genom aktivitet, erfarenhet, utforskande och samarbete. Det låter bra, men forskning om hur vi lär oss visar en annan bild. Explicit och strukturerad undervisning leder ofta till bättre lärande. Läraren minskar den onödiga belastningen på arbetsminnet genom att visa, förklara och vägleda – något som är särskilt viktigt för elever med svaga förkunskaper eller inlärningssvårigheter.

Pedagogik utan empiriskt stöd

I stället använder skolorna metoder vars effekt på lärandet inte har dokumenterats. Det kanske tydligaste exemplet är projektpedagogiken, som spreds i Skandinavien i slutet av 1990-talet och långt in på 2000-talet. Norge gick kanske längst 1997, då en läroplan lanserades som krävde att hela 60 procent av undervisningstiden i grundskolan skulle ägnas åt temabaserad undervisning. Förändringen byggde på mycket svag dansk ”forskning”.

En som självkritiskt omprövade sina ståndpunkter

Den danske pedagogen Sten Clod Paulsen, som rekommenderade projektarbete, uttalade sig senare:

”Vi har trängt undan minnets betydelse för lärandet. Vi har krossat den gamla, auktoritära skolan och kastat ut barnet med badvattnet – och sedan triumferat. Det är en katastrof. Att det kunde gå så långt beror på att vi som införde projektpedagogiken själva hade gått i en skola där vi hade tillägnat oss kunskaper. Vi tog dessa kunskaper för givna, just eftersom vi själva hade fått dem genom vår egen skolgång.”

Tänka klassrum

Ett mer aktuellt exempel är metoden ”Thinking Classrooms”, utvecklad av den kanadensiske matematikprofessorn Peter Liljedahl. Han har skrivit en bok med samma titel som har översatts till alla de tre skandinaviska språken, men han har inte undersökt om eleverna faktiskt lär sig mer med den här metoden. Det han har undersökt är att eleverna blir engagerade när de arbetar med matematik i grupper framför whiteboardtavlor som hänger på väggarna. Trots detta är metoden på god väg in i de skandinaviska skolorna. Matematikcentret i Norge rekommenderar metoden varmt.

Pedagogik utan solid empirisk grund präglar även lärarutbildningarna. Sverige har redan inlett en kursändring. Framöver ska lärarutbildningen i större utsträckning bygga på evidensbaserad kunskap, och kognitiv psykologi och neurovetenskap ska få större utrymme. Samtidigt håller en ny läroplan på att utvecklas.

När ska Norge följa efter? När eleverna lär sig allt mindre måste vi undersöka alla möjligheter – även pedagogiken.

Källor

1. https://iris.who.int/server/api/core/bitstreams/30bc5231-b9de-45fa-9e25-eb329c23689f/content
2. https://www.utdanningsnytt.no/undskyld-sier-dansk-forsker/152155?utm_source=chatgpt.com
3. https://www.utdanningsnytt.no/files/2024/05/21/UTD-BS0124-WEB.pdf?utm_source=chatgpt.com
4. Andersen, I. G., & Andersen, S. C. (2017). Student-centered instruction and academic achievement: linking mechanisms of educational inequality to schools’ instructional strategy. British Journal of Sociology of Education, 38(4), 533–550. 
5. Kroesbergen, Evelyn & Luit, J.E.H. & Maas, Cora. (2004). Effectiveness of Explicit and Constructivist Mathematics Instruction for Low-Achieving Students in the Netherlands. The Elementary School Journal. 104. 233. 10.1086/499751.
6. Are Norwegian Preservice Teachers Prepared to Teach First Graders to Read and Write?, Nordic Journal of Literacy Research 12(1), 2026
7. https://www.pedagogynongrata.com/phonics-vs-whole-language
8. https://www.regeringen.se/remisser/2024/12/remiss-av-betankandet-amneskunskaper-och-lararskicklighet–en-reformerad-lararutbildning-sou-202481/