Den gåtfulla kreativiteten

Kreativitet är viktigare än någonsin och är ett högaktuellt forskningsfält. Framtiden behöver människor som kan tänka nytt och hitta bättre lösningar. Att vara kreativ ökar också chansen att lyckas i livet.

Kreativitet är högsta prioritet för regeringar, globala företag och många utbildningsinstitutioner. Ja, kreativitet är viktigare än teoretisk kunskap för att lyckas på universitetet, visar en ny studie. Här analyserades uppsatserna som studenterna lämnade in när de ansökte om antagning.

Valet av ord och sättet meningarna formuleras på säger mycket om en persons kreativa förmåga. Forskarna bakom studien visste dessutom hur samma studenter presterade i matematik och läsförståelse på SAT-testet som används för antagning till högre utbildning i USA.

De samlade också in studenternas studiebetyg. Det visade sig att de studenter som skrev de mest kreativa uppsatserna hade större sannolikhet att få bra betyg än de som presterade bäst på teoridelen av SAT-testet.

Från myt till metod

Länge har uppfattningen varit att kreativitet är en slags magisk och medfödd x-faktor, som vissa människor bara har medan andra saknar den. Men det stämmer inte. Alla människor är kreativa, och kreativitet kan tränas.

En vanlig metod har varit att träna kreativitet genom så kallat divergent tänkande, där man försöker komma på nya idéer. Men även om denna metod ger viss effekt för både barn och vuxna, är resultaten inte imponerande. Kanske för att kreativitet är så mycket mer. Man måste också fokusera och vara uthållig för att lösa problem, så kallat konvergent tänkande.

Vi måste kunna vänta på en belöning. När vi tänker kreativt behöver vi dessutom tänka systematiskt. Ofta måste kunskapen systematiseras eller ett problem delas upp i mindre delar innan vi kan lösa det.

Berättande tränar kreativiteten

Nu föreslår flera forskare att vi istället ska träna kreativitet genom metoder hämtade från berättande. Det innebär att vi övar på att byta perspektiv, se orsakssamband och ställa ”Tänk om…”-frågor.

Dessa metoder användes till exempel på ett sommarläger för 28 barn i 10-årsåldern. Samtidigt kartlades elevernas kreativa förmågor både före och efter lägret.

Innan träningen började kunde mindre än hälften av barnen hitta en lösning på ett problem. Men efter att ha tränat på att byta perspektiv lyckades 94% med uppgiften. De hade lärt sig att tänka på problemet på olika sätt och tog längre tid på sig att svara. Samtidigt var lösningarna de föreslog mer originella och nytänkande än tidigare.

Experiment och berättande

Forskare har också funnit en koppling mellan naturvetenskap och kreativitet. Detta visas bland annat i en studie från Malta där 400 elever i åldern 11–16 år deltog. De som valde att fördjupa sig i naturvetenskap och som tyckte om ämnena var också de mest kreativa.

Sambandet var så starkt att forskarna menar att skolor som satsar på utforskande naturvetenskap också satsar på kreativitet. Själv undrar jag om detta samband existerar eftersom experiment och forskning har mycket gemensamt med berättande.

De olika ingredienserna och aktörerna genomför handlingen, och själva forskningen blir som ett äventyr, en intrig som ska förmedlas. Under processen blir det naturligt att anta olika perspektiv och ställa ”tänk om…”-frågor, och till slut får vi en förståelse för sambandet mellan orsak och verkan.

Kunskap när kreativiteten

Kunskap är en förutsättning för många kreativa processer, och detta kan också förklara kopplingen mellan intresset för naturvetenskap och kreativitet. Ta till exempel en studie av collegestudenter i USA där kreativitet hade större betydelse för studieresultaten än färdigheter i matematik och språk. Men studenter som både var kreativa och duktiga inom sina ämnen hade en ännu högre sannolikhet att lyckas.

En serie intervjuer med extremt kreativa vuxna, inklusive flera Nobelpristagare och berömda författare, visade samma sak. Kreativiteten växte fram ur djup kunskap inom ett ämnesområde.

Kreativitet och metakognition

På Forskerfabrikken är vi måna om att lära barn värdet av att tänka på sitt tänkande, så kallad metakognition. Detta gäller även när de arbetar kreativt. Prata om hur ni har tänkt. Hjärnskanningar tyder dessutom på att det finns en betydande överlappning mellan kreativt och metakognitivt tänkande. Det kan förklara varför elever som fick träning i metakognition också blev mer kreativa.

Sju tips för att träna kreativitet genom berättande

1. Ge utrymme för att barnet kan leka rollspel genom att till exempel ha roliga utklädningskläder och rekvisita.
2. Gör det till en vana att utforska det ni upplever, läser och lär er genom frågor som ”Vad”, ”Varför” och ”Hur”. Här uppstår många möjligheter att skapa berättelser.
3. Utforska hur ni kan vända på verkligheten genom att ställa ”Tänk om”-frågor. Tänk att ni till exempel läser en berättelse eller ser en film. Vad skulle hända om något var helt tvärtom, som att den rike var fattig, den dumme var smart, den elake var snäll, och så vidare.
4. Utnyttja oväntade problem för att tänka kreativt. Låt oss säga att ni ska ut och tälta, men vädret blir hemskt precis innan ni ska åka. Vad kan ni göra istället? Åka någon annanstans? Sätta upp tältet inomhus?
5. Ta en berättelse i en bok eller från en annan källa och skapa ett nytt slut.
6. Hitta något ni tycker väldigt mycket om. Hur kan det bli ännu bättre?
7. Prata om framtiden och försök anta olika perspektiv på vad som kan hända genom att ställa ”varför” och ”tänk om”-frågor.

Källor:

1. Using creativity to select the next generation of college students: A computational approach. Oded M. Kleinmintz. Poster at the IMBES-conference, 2024.
2. Creativity and the brain: An editorial introduction to the special issue on the neuroscience of creativity. Neuro Image, vol 231, 2021.
3. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts. Brain Networks Supporting Scientific Creative Thinking. Roger E. Beaty, et al. Psychology of Aesthetics, Creativity, and the Arts. Advance online publication. 2023.
4. Narrative creativity training: A new method for increasing resilience in elementary students, Angus Fletcher et al, Journal of Creativity, vol 33, 2023.
5. Are STEM Students Creative Thinkers? Christabel Borg Preca et al. Journal of Intelligence, 2023
6. https://www.kidscanwrite.net
7. The Role of Metacognitive Components in Creative Thinking, Xiaoyu Jia et al, Frontiers in Psychology, 24, 2019.