Den värdefulla kunskapen

Barnhjärnan suger åt sig kunskap som en svamp. Därför är det så viktigt att vi ger den rätt kunskap för att klara livets utmaningar. Här är också mångsidig fakta- och allmänbildning av stor betydelse.

Men läroplanen ”Kunnskapsløftet” för grundskolan är främst fylld med verb. Huvudfokus ligger på kompetenser, inte fakta- och allmänbildning. Förändringen skedde med införandet av Kunnskapsløftet år 2006. Våra barn ska utforska, utveckla, beskriva och experimentera.

De ska samarbeta, lyssna och uttrycka sig. Använda, sortera och utvärdera, för att inte tala om att ge exempel, reflektera och ställa frågor. Allt detta är väl och bra. Men det är inte möjligt utan att barnen också har kunskap om faktiska förhållanden eller hur något ska göras, och detta är i stor utsträckning utelämnat i läroplanen.

Faktakunskap har stort värde

När jag grundade Forskerfabrikken år 2002 var jag framför allt upptagen av att förmedla faktakunskap om naturvetenskap. Vetenskap och teknologi var på väg att förändra världen. Om barn ska styra världen i en bra riktning när de blir vuxna, behöver de också kunskap om naturvetenskap, tänkte jag. Så jag satte igång med forskningskurser om DNA, energi, celler och kemi.

Gradvis har jag upptäckt att experimenten vi gör också ger träning i många färdigheter. Jag kallar dem superkrafter. När barn forskar, tänker de både kreativt och systematiskt. De måste lära sig att vänta på belöningar. Dessutom kan de inspirera andra med det de lär sig.

Att förmedla faktakunskap är ändå helt centralt i allt vi gör. Så är det också i årets julkalender från Forskerfabrikken. Förutom att träna superkrafterna ger varje present möjlighet att utforska ett fenomen och förstå vad som händer. Samtidigt får svåra ord mening och upplevelsen sätts in i ett större sammanhang.

Att lägga grunden för lärande

När vi lagrar ny kunskap i hjärnan, lägger vi en grund för att lagra mer och mer avancerad information om samma ämne. Därför har barn som får många olika erfarenheter lättare att minnas nya saker. Barn och ungdomar har dessutom bättre minne. Kunskapen fastnar lättare i denna ålder, och det bör vi utnyttja.

Med åldern kommer också förmågan att själv koppla ihop kunskap och upptäcka helt nya samband. Ta till exempel en studie av nästan 300 barn i åldrarna 6-9 år som gick i offentlig skola i USA.

I ett experiment fick alla lära sig fakta om delfiner, palmer, vulkaner och kängurur genom att läsa korta texter. Efteråt ställde forskare frågor till barnen för att undersöka om de kunde koppla samman det de lärt sig för att svara på en mer komplicerad fråga.

Resultaten visade tydligt att detta var en färdighet barn lär sig att bemästra vid 7 års ålder och som ökade med åldern. Det visade sig dessutom att eleverna som var bäst på att sätta samman kunskap på nya sätt också var bäst i matematik och läsning.

Minnet har fortfarande stort värde

Vi lever i en tid där all slags kunskap är tillgänglig med några få knapptryck på mobil eller tangentbord. Då kan det vara frestande att tänka att vi inte behöver minnas så mycket. Men hur ska vi kunna ställa de bra frågorna om vi inte vet något alls?

Att förlita sig på att internet eller artificiell intelligens har alla svaren vi behöver är ingen bra lösning. Just nu har dessutom utvecklare av artificiell intelligens stött på en oväntad utmaning. Den artificiella intelligensen verkar vara beroende av rådata skapade av människor för att inte kollapsa. Om den matas med innehåll den själv genererat, blir resultatet oanvändbart.

Att lasta på med kunskap

Jag anser därför att vi bör göra vårt bästa för att omge våra barn med så mycket kunskap som möjligt om så många olika saker som möjligt. Och här talar jag inte bara om det som står i böcker. Nej, kunskapen som inte står skriven någonstans har också stort värde. Det kan till exempel vara ramsor och regler som gått i arv genom generationer eller familjetraditioner kring högtider och firanden.

För att inte glömma praktiska färdigheter som att kunna snickra, sy kläder och sticka. Jag minns själv när min mamma lärde mig att städa huset som barn. Först måste vi plocka undan. Sedan kunde vi damma. Därefter dammsuga och tvätta golvet. Det var tråkigt och verkade meningslöst, men har varit otroligt användbart.

Muntlig kunskap

Värdet av muntlig kunskap blev extra tydligt när en gigantisk tsunami träffade en ö i Papua Nya Guinea år 1930. Här dog bara 1 % av invånarna, till skillnad från en motsvarande katastrof i Indiska Oceanen där så mycket som 90 % av befolkningen omkom på vissa platser.

De hade inte hört berättelsen om vad man skulle göra när havet drog sig tillbaka. Att man måste springa upp mot höjden. Men den berättelsen var högst levande på Papua Nya Guinea, och forskning visade att den antagligen hade varit det i flera hundra år.

Vi har också en lång tradition av överföring av muntlig kunskap i Norge. Mycket kunskap är inbakat i sagor, sånger och legender, för att inte tala om Håvamål, en samling dikter från 700-900-talet om hur man bör uppföra sig och tänka. Om värdet av kunskap står det:

Betre byrdi 
du ber ‘kje i bakken 
enn mannavit mykje. 
D’er betre enn gull 
i framand gard; 
vit er vesalmanns trøyst. 

Översatt till dagens språk skulle man kanske säga att det betyder att vi inte kan ha något mer värdefullt än kunskap (mannavett). Det är helt enkelt mer värdefullt än guld när vi ger oss ut i den stora världen. Att veta är den lilles tröst.

Så får barn rikligt med fakta- och allmänkunskap

1. Berätta om din egen barndom och be mor- och farföräldrar göra detsamma.
   
2. Kartlägg vilken kunskap och vilka traditioner ni har i familjen. Gör en plan för när och hur barnen kan få inblick i dem.
   
3. Ta med barnen i olika sysslor som att planera middag, förbereda fester och liknande. Denna lista kan bli nästan oändlig.
   
4. Utforska lokalhistoria där ni bor. Finns det kanske ett lokalt historiskt sällskap?
   
5. Utforska naturen där ni bor. Finns det turer ni kan anmäla er till för att lära er mer?
   
6. Besök museer, historiska platser och vetenskapscentrum.
   
7. Läs böcker och prata om det som står där.
   
8. Se filmer tillsammans och prata om vad som händer.
   
9. Se nyheter och dokumentärfilmer och prata om det också.

Källor:

1. https://news.ucsc.edu/2007/12/1797.html
   
2. Effects of Prior Knowledge on Memory: Implications for Education. YL Shing et al, Mind, Brain and Education, vol 10, 2016
   
3. Nature, vol 632, s. 18-19, 2024
   
4. Going beyond the lesson: Self-generating new factual knowledge in the classroom. J Exp Child Psychol, vol 153, s. 110-125, 2017